Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Försvarssamarbetet organiseras - Berlinblockaden häves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomiska frågor. En strategisk plan för Västeuropas försvar godkändes 23 nov.
på ett möte i Paris.
Så snart pakten trätt i kraft begärde Truman anslag till vapenhjälp, och
kongressen beviljade 1 000 milj. dollar, varav hälften kontant och hälften i form av
betalning för vapenbeställningar. Därutöver fick Grekland och Turkiet 211 milj.
dollar, Persien, Korea, Philippinerna 28 milj. och Kina 75 milj. dollar.
Berlinblockaden häves
Stalin förklarade i ett intervjuuttalande den 30 jan. att han vore beredd att häva
blockaden av Berlin om upprättandet av en västtysk stat uppsköts tills
utrikesministerrådet behandlat hela den tyska frågan. I Washington observerade man
att han inte upprepade det villkor att staden först skulle få en enhetlig valuta,
vilket föregående år stjälpt förhandlingarna, och den amerikanske FN-delegaten
Jessup frågade den 15 febr. sin ryske kollega Malik om innebörden härav.
Resultatet blev hemliga förhandlingar, om vilka även britter och fransmän hölls
informerade, och den 4 maj kunde de fyra makterna enas om att alla blockadåt-
Från förhandlingarna i New York om hävande av Berlinblockaden. Från vänster Englands
per-manente delegat i FN sir Alexander Cadogan, Sovjets FN-delegat Jacob Malik, USA:s
representant i säkerhetsrådet ambassadör Philip C. Jessup och Frankrikes permanente FN-delegat Jean
Chauvel. (Se 26/4 och 12/5.)
gärder, som från båda sidor vidtagits efter den 1 mars 1948, skulle hävas från
den 12 maj och att utrikesministerrådet skulle sammanträda i Paris den 23 maj.
Blockadens avveckling försiggick dock inte utan gnissel. I Berlins västsektorer
fanns en valuta och i östsektorn en annan, betydligt mindre värd, och då den av
ryssarna kontrollerade järnvägsförvaltningen vägrade att utbetala lönerna i
västmark till anställda som var bosatta i Västberlin började dessa en strejk, som
ånyo lamslog tillförseln västerifrån. Konflikten varade en hel månad och bilades
inte förrän de västallierade kommendanterna med maktspråk förmått personalen
att acceptera en kompromiss. Trafiken blev inte normal förrän omkring den 1
juli. Luftbron fortsatte att fungera ännu några månader tills lagren i Västberlin
nått en betryggande storlek. Det sista planet gick den 1 okt. (Se vidare artikeln
Flygning.)
Utrikesministermötet i Paris, som pågick ända till den 20 juni, resulterade en-
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
