De sakkunniga för det psykologiska försvaret. Från vänster översten greve Gustaf-Fredrik von Rosen, TT-chefen överste Olof Sundell, chefredaktören riksdagsman Frans Severin, ordföranden i styrelsen för Radiotjänst landshövding Conrad Jonsson, ordförande, verkställande direktören i AB Annonsbyrån Ervaco Folke Stenbeck och andre redaktören i Svenska Dagbladet jur. kand. Allan Hernelius. Principerna för dyrortsgruppering-e n och utarbetande av förslag till grunder för en ny dyrortsundersökning sedan de kommunala organen inom storkommunerna trätt i funktion. — Ordf. generaldirektör K. J. Höjer. 21/4. VIKTIGARE KOMMITTÉUTLÅTANDEN UNDER ÅRET Nytt personalvårdsorgan för försvaret föreslogs av försvarets personalbe-handlingsutredning. Under ett centralorgan skulle riket indelas i fyra personaltjänstdi-strikt med en förste personalkonsulent som chef. Verksamheten, som tidigare varit inriktad huvudsakligen på de värnpliktiga, föreslogs i princip utsträckt till all personal inom försvaret. Kostnaderna beräknades till 709 000 kr. 21/10. En rationalisering av det frivilliga f örsvarsarbetet förordades i ett betänkande av kommittén för frivillig försvarsverksamhet. Riksorganisationer föreslogs för frivillig militärutbildning, frivillig beredskapsutbildning, frivillig civilförsvarsutbildning och frivilligt skytte och i toppen ett centralt organ, frivilligledningen, med 12 av K. M :t utsedda ledamöter bestående av en chef med samma tjänsteställning som riks-hemvärnschefen samt representanter för armé-, marin- och flygvapencheferna, riks-hemvärnschefen, civilförsvars- och arbetsmarknadsstyrelserna m. fi. Statens bidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna beräknades stiga från 3,4 till 6,7 milj. kr. vid maxi- mal utbildning. För det frivilliga skyttet underströks särskilt betydelsen av utbildning med automatvapen. 10/11. Förslag om treveckorssemester att tillämpas från 1953 framlades av arbetsutred-ningen. För 1952 föreslogs semestern till 2% veckor. Förslaget innebar vidare att Marie be-bådelsedag slopas som helgdag och att en ny helgdag tillkommer på hösten. Midsommardagen och den nya hösthelgdagen skulle alltid infalla på en lördag. Arbetsgivarnas representant i kommittén, direktör P. Rudenstam, ansåg, att mera stabila förhållanden borde avvaktas för att genomföra en i och för sig önskvärd semesterreform. Han motsatte sig även förslaget om hösthelgdag. 16/9. Ett rådsorgan om sex personer för vart och ett av yrkesinspektionens elva distrikt föreslogs av sakkunniga för partsrepresentation inom yrkesinspektionen. Arbetsgivarföreningen och LO skulle få föreslå vardera två ledamöter och Tjänstemännens centralorganisation en. Den sjätte ledamöten skulle vara läkare. En av de sakkunniga, direktörsassistent S. Hydén, ansåg ej tillräckliga skäl föreligga för partsrepresentationer. 9/9. En generalplan för sinnessjukvården fram till 1965 föreslogs av statens sinnessjukvårdsberedning. Kostnaderna beräknades i sin helhet till 250 milj. kr. Planen innefattade bl. a. nedläggande av tre mindre, äldre sjukhus samt inrättande av tre nya sjukhus om vartdera 732 vårdplatser, tuberkulosavdelningar vid fem sinnessjukhus om högst 120 vårdplatser samt ett stort antal personalbostäder. 19/1. 71