Pensionsutredningskommittén. Sittande fröken Hildegard Ljungqvist, generaldirektör Olof Åkesson, ordförande, och t. f. generaldirektör Karl Lindell. Stående frän vänster direktör Erik Brodén, kassör Manne Setréus, direktör Gunnar Nordholm, byrüinspektör Bernt Erici (sekreterare), förste aktuarie L. E. Torén (sekreterare), akademiräntmästare Sven Lindblad, skräddarmästare J. S. Nyberg, direktör Gideon Sæmund. förbundssekreterare Evald Jansson och ombudsman Ernst Ahlberg. rande för kommunens rätt till skattelindring och för den procentsats, varmed bidragen skall utgå. Bidragsprocenten föreslogs maximerad till 80 och principiell likställighet mellan landskommuner och städer förordades. 8/4. Besparingsutredaren direktör Tage Wärn framlade under höstens lopp i sjutton promemorior förslag till besparingar i statens utgifter, vilka i slutskrivelsen den 19 december uppskattades till omkring 315 milj. kr. oberäknat besparingar på omkring 100 milj. kr. i förhållande till bostadsstyrelsens medelsberäkningar, vilka föreslagits av utredningen. I slutskrivelsen diskuterades vidare att bortta det allmänna barnbidraget till första barnet i varje familj, vilket skulle minska statens utgifter med 225 milj. kr. Utredningen betonade dock att en sådan åtgärd skulle stöta på svårigheter och medföra olägenheter. Största posten i besparingsförslagen — nära 185 milj. kr. — gällde jordbruksdepartementets stat, där utredningen föreslog reduktion av anslagen till prisstöd åt jordbruket. Skatteavdrag med 25 % vid bisysslor och tillfälligt arbete samt avdrag enligt skattetabell för dag vid kortare anställning än en vecka föreslogs av 1949 års uppbördssakkunniga. Vidare föreslogs, att skattebeloppen i tabellerna för gift kvinna med egen inkomst omräknas med hänsyn till sam- beskattningen och att kvarskatten för B-skattebetalare räntebelägges, om den överstiger en femtedel av den slutliga skatten och i den mån kvarskatten överstiger 300 kr. 18/2. Kvinnliga präster förordades av en majoritet på 10 personer med ordföranden biskop Torsten Bohlin i spetsen inom den kommitté på 14 personer som 1946 tillsattes för att utreda kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster. Minoriteten förordade annan kyrklig tjänst för kvinnor utan prästvigning. 11/3. Prästlönekommittén avgav sitt slutbetänkande med förslag till nya grunder för avlöning av präster och till erforderliga författningar för att genomföra riksdagens principbeslut i frågan hösten 1949. Reformen förutsattes träda i kraft 1 jan. 1952. Bl. a. föreslogs, att maximeringen av allmänna kyrkoavgiften skulle höjas från 15 till 20 öre pr skattekrona huvudsakligen för att motväga minskningen av det kommunala skatteunderlaget till följd av de från 1950 höjda kommunala ortsavdragen. 30/11. En generalplan för den husliga utbildningen framlades i en enmansutredning, utförd av byråchef Ingrid Osvald i överstyrelsen för yrkesutbildning. Planen omfattade åtta likvärdiga utbildningslinjer vid fem statliga seminarier, förslagsvis förlagda till 73