Surtekatastrofen Deii största naturkatastrof i sitt slag i fråga om materiell skadegörelse som drabbat vårt land inträffade kl. 8.10 fredagen den 29 september i Surte södra samhälle på östra sidan av Göta älv strax nedanför Kungälv och omkring 15 km från Göteborg. Sannolikt till följd av det ymniga regnet under månaden satte sig jord- och lermassor på ett område av 600 m i längd och 400 m i bredd eller omkring 24 ha plötsligt i hastig rörelse ned mot älven och drog med sig hela bebyggelsen, bestående av ett 30-tal bostadshus — egnahem och hyreshus tillika med några mindre byggnader. Bostadshusen inrymde 118 lägenheter och 10 affärslokaler, och 304 personer, som var bosatta inom området, blev husvilla. Märkligt nog krävde katastrofen endast ett dödsoffer, en 60-årig fröken Hilma Wennergren. Hon och en syster rusade vid katastrofen ned i källaren i tanke att värmepannan exploderat och där blev bägge systrarna instängda. Hilma Wennergren klämdes till döds, medan systern kunde räddas. Hon undslapp med en svår chock. En annan dam, 36-åriga fru Ragnhild Rydh, som förestod pressbyråns kiosk i Södra Surte stationsbyggnad, blev allvarligt skadad. Hon blev fastklämd mellan väggen och ett stort kylskåp och kunde befrias först efter tre kvarts timmes intensiva ansträngningar. Hon hade fått höfterna hoptryckta och fördes till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där det dock konstaterades, att ingen fara för livet förelåg. I övrigt inskränkte sig personskadorna till chocker och smärre blessyrer. Om katastrofen inträffat blott några minuter tidigare hade den säkerligen krävt ett mycket stort antal dödsoffer och skadade. Kl. 8.05 avgick nämligen från Södra Surte station ett persontåg till Göteborg med närmare 800 passagerare, flertalet på väg till sitt arbete i Göteborg. Passagerarna i tågets sista vagn fick bevittna, Vinjettbilden visar ett av de vid Surteraset kullvräkta husen. Skylten på huset anger att där var en charkuteriaffär. 83