bete. Enligt den nya lagen skall gift kvinna, som hittills i stort sett följt sin man beträffande medborgarskap, erhålla en fullt självständig ställning. Lagen trädde i kraft 1 januari 1951. .Vy kyrkomusikerorganisation beslöts att träda i kraft 1 juli 1950. Särskilda avlöningsreglementen antogs för övningslärare och kyrkomusiker. Xöjesskatten. Ändringar genomfördes i nöjes-skatteförordningen, innebärande bl. a. att nöjesskatten vid nedsättning av biljettpriset för viss grupp eller vissa grupper skulle beräknas efter det faktiskt erlagda priset i stället för det ordinarie priset. Ortsavdrag, kommunala. Riksdagen beslöt att de kommunala barnavdragen skulle avskaffas och barnfamiljernas intressen i stället tillgodoses genom höjning av de allmänna barnbidragen från 260 till 290 kr. Som kompensation för därav uppkommande skatteförlust beslöts att statsbidrag skulle utgå till kommunerna efter vissa grunder. Pensionsförsäkring. Lagändring antogs i syfte att förhindra missbruk av pensionsförsäkringsformen i skatteliudrande syfte. Polen. Riksdagen godkände ett avtal med Polen rörande ersättning för vissa privata för-krigsfordringar i Polen, förlängning av vissa de närmaste åren förfallande svenska statskrediter samt efterskänkande av 1921 års hjälpkredit till Polen. Preliminärskatt. I syfte att erhålla närmare överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt och därigenom minska den kvarstående skatten beslöt riksdagen att skattetabellerna skulle omräknas så att något högre preliminärskatt skulle uttagas än tidigare. Prisregleringslagen prolongerades t. o. m. 30 juni 1951, varjämte K. M:t fick fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift. Processordningen. Med anledning av väckta motioner begärde riksdagen att en utredning måtte igångsättas för att med beaktande av den nya processordningens praktiska till-lämpning utarbeta förslag till detaljändringar 1 rättegångsbalken med följdförfatt-ningar. Riksdagsarbetet. Grundlagsändringar antogs enligt vilka riksdagens arbete uppdelades på en vårsession, som skall avslutas senast 31 maj, och en höstsession, som påbörjas tidigast den 16 oktober. Vårsessionen kan förlängas till 15 juni, men i sådant fall får ingen höstsession hållas. Sinnessjukhusen. Generalplan för modernisering av de statliga sinnessjukhusen godkändes, avsedd att tjäna som riktlinje för det framtida utbyggandet av den statliga sinnessjukvården. Skattetyngda kommuner. Som bidrag till skattetyngda kommuner beviljades 3 milj. kr., varav 500 000 kunde användas som understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner. Skolreformen. Beslut fattades om riktlinjerna för skolväsendets utveckling. Åtgärder skall vidtagas för genomförande av en nioårig enhetsskola, avsedd att ersätta folkskolan, fortsättningsskolan, den högre folkskolan, den kommunala mellanskolan och realskolan. Allsidiga försök skall göras angående de lämpligaste organisations- och arbetsformerna. Undervisning i engelska, som blir det främmande huvudspråket, skall börja i enhetsskolans femte klass. I klasserna 8 och 9 anordnas yrkesorientering och senast i klass 9 en förberedande yrkesutbildning eller allmänpraktisk utbildning. Vid sidan av de nuvarande gymnasielinjerna skall vid senare tidpunkt inrättas en allmänbildande linje. Den årliga merkostnaden för enhetsskolan har beräknats till i runt tal 250 milj. kr. Statlig affärsbank. Med Jordbrukarbanken som stomme inrättades en statlig affärsbank, som fick namnet Sveriges Kreditbank AB. Med hänsyn till av riksbanken uttalad mening frångicks 1949 års principbeslut om att riksbankens avdelningskontor med vissa undantag skulle överföras till den nya banken. Den statliga affärsbanken skall bedriva sin verksamhet i konkurrens med privatbankerna och ha samma ställning i förhållande till riksbanken som dessa. Studielån. På grundval av studentsociala utredningens betänkande bifölls förslag om införande av studielån med statlig kreditgaranti för studerande vid universitet och högskolor samt socialinstituten. Vidare beslöts viss statlig subvention av studentbostäder. Söndagsfrid. En motion om utredning i syfte att åstadkomma större söndagsfrid föranledde icke någon riksdagens åtgärd. Tyskgruvorna. Riksdagen godkände K. M:ts proposition om statens förvärv av de s. k. tyskgruvorna, och ett statligt bolag bildades, AB Statsgruvor, för att övertaga gruvorna. Gruvorna beräknades inrymma inemot 15 procent av mellersta Sveriges järnmalmstillgångar samt omkring 28 procent av Sveriges samlade mangantillgångar. Tyskland. Riktlinjer godkändes för genomförande av en tvångsclearing med Tyskland, avseende olika fordringsanspråk på i Sverige befintliga tyska clearingmedel, c :a 365 milj. kr. Av dessa medel hade dock i enlighet med Washingtonuppgörelsen 150 milj. kr. utbetalats till statskontoret för leveranser av livsmedel till det tyska folkhushållet. Uran. Lagändring genomfördes om bestämmelserna för rättighet att eftersöka och bearbeta fyndighet av uranhaltigt mineral. Utrikesärendena. Riksdagen beslöt en viss utökning av utrikesdepartementet och representationen utomlands, betingad väsentligen av Sveriges handelsintressen. Vattenfall. Ändrade bestämmelser beslöts om taxering av vattenfallsfastighet i syfte att 118