möjliggöra ett noggrannare fastställande av vattenkraftens verkliga ekonomiska värde. Värnplikten. Principbeslut fattades om inskrivning av de värnpliktiga det år de fyllde 19 år och värnpliktsutbildningens påbörjande nästföljande kalenderår. Vidare antogs bestämmelser om uttagning till värnpliktigt befäl (gruppchefer) samt om anordnande av arméns repetitionsövningar i krigsförband i stället för åldersklassvis. Äkta makars beskattning. Motioner om ändrade regler för äkta makars beskattning avslogs i avvaktan på pågående utredning. HÖSTSESSIONEN Betalningsunion. Riksdagen godkände Sveriges anslutning till en europeisk betalningsunion. Denna hade redan från halvårsskiftet tillämpats i stället för överenskommelsen om intereuropeiska betalningar m. m. Boställsordning. Den ecklesiastika boställsordningen justerades i anslutning till den sociala arrendelagstiftningen. Fiske. Nya lagar antogs om gräns mot allmänt vattenområde och om rätt till fiske. Vid beslutet gjordes genom sammanjämkning vissa ändringar beträffande fjordarna på Västkusten. Folkhögskolan. Lönereglering genomfördes i överensstämmelse med lärarlönesakkun-nigas förslag. Varken K. M :ts eller statsutskottets förslag bifölls. I fråga om lantbrukslärarnas lönereglering segrade K. M :t. Försvarsberedskapen. K. M :t bemyndigades på grund av det försämrade utrikespolitiska läget att beställa krigsmateriel för 59 milj. kr. Därav skulle 34 milj. gå till tygma-teriel för armén, 8 milj. kr. till fartygsbyggnader, 6 milj. kr. till artillerimateriel för marinen och 8 milj. kr. till flygma-teriel. På tilläggsstat beviljades dessutom 12 milj. kr. för intensifierad anskaffning av krigsmateriel. Till civilförsvaret m. ni. beviljades c:a 44^ milj. kr. Riksdagen sparade c :a en halv miljon genom att minska beställningarna av gasmasker. Kolonialvaror. Till clearingkassan för kolonialvaror anvisades på tilläggsstat 9 milj. kronor. Korealasarettet. Till det svenska lasarettet i Korea anslogs 10 milj. kr. Luftfarten. Förslag till konsortialavtal mellan de skandinaviska luftfartsbolagen godkändes. Staten iklädde sig en garanti på högst 2,2 milj. kr. årligen under fem år. Konsortiets kapitalinsats var 150 milj. kr. Lös driv ariagen. Vissa uppmjukningar gjordes, huvudsakligen bestående i rätt till permission och frigivande i förtid för dem som undergår tvångsarbete. Motorsprit. Sedan skatten på bensin reducerats, beslöt riksdagen att skatt på motorsprit icke skall uttagas under tiden 1 januari 1951 till 30 juni 1952. Punktskatter. På grund av det ansträngda finansiella läget höjdes skatterna på sprit, tobak, malt- och läskedrycker samt chok- lad och konfektyrer. Beskattningen ansågs kunna tillföra statskassan 55 milj. kr. Sjukförsäkring. På regeringens förslag uppsköts genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen på obestämd tid. Skolreformen. Riktlinjer uppdrogs för enhetsskolans ledning och lärarutbildning. Enhetsskolan skall vara en statsunderstödd kommunal skola och lärarutbildningen förläggas till särskilda lärarhögskolor. Statstjänstemän. Som kompensation för att statstjänstemännen ett år tidigare än andra underkastat sig inkomststabiliseringen tilldelades de ett bidrag, som skulle utgöra 3 procent av grundlönen under ett halvt år, dock lägst 100 och högst 216 kr. Strandlagen. Provisorisk lagstiftning, avsedd att gälla intill utgången av 1952, antogs. Enligt denna kan länsstyrelse förordna om byggnadsförbud på strandområden inom högst 300 meter från strandlinjen. Surte. Soin bidrag för att täcka skadorna vid jordskredet i Surte anvisades 3,5 milj. kr. Utdelningsstoppet. Riksdagen beslöt upphäva bestämmelserna om begränsning av bolagens vinstutdelning. Medel på spärrkonto skulle friges med en fjärdedel vid slutet av åren 1950, 1951, 1952 och 1953. Utskiftningsskatten. Procentsatsen vid utskift-ning av tillgångar hos aktiebolag och solidariska bankbolag höjdes från 30 till 40. Sveriges ambassadör i London Gunnar Hägglöf undertecknade i januari de dokument som gjorde Sverige till medlem av XJNESCO. Mannen till höger är en tjänsteman i UNESCO. 119