frikyrkofederation. Utredningen som givetvis skulle vara helt förutsättningslös och tills vidare icke anses bindande för något av samfunden, uppdrogs åt Frikyrkliga samarbetskommittén. Riksmötets viktigaste föredrag i själva enhetsfrågan hölls av missionslärare Erik Sollerman från Örebro missionsförening och fil. lic. Ansgar Eeg-Olofsson från Svenska missionsförbundet. Dr Eeg-Olofssons framställning var byggd på en utredning som klart ådagalade behovet av en bättre samordning av de fria samfundens ekonomiska och personella resurser samt en enhetligare och mera osjälvisk missionsstrategi. Beslutet om utredning av samarbets-problemet var dock endast en del av riksmötets resultat. Flera andra stora frågor behandlades, syftande till frimodig kristen samling och evangelisatorisk aktivitet. Frikyrkliga samarbetskommittén genomgick under året en betydelsefull utveckling. Detta samarbetsorgan, som på initiativ av Fria kristliga studentföreningen bildades redan 1918 och omfattade Svenska missionsförbundet, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, skulle från 1950 utgöra ett gemensamt organ för sju fria kristna samfund, nämligen utom de tre tidigare nämnda Fribaptisterna, Helgelseförbundet, Svenska frälsningsarmén och Örebro missionsförening. På grund av det ökade utredningsarbetet och de växande verksamhetsuppgifterna tillfördes sekretariatet under året en värdefull personell förstärkning. Kommitténs mångårige sekreterare, dr Ansgar Eeg-Olofsson, fungerar som samarbetskommitténs generalsekreterare, under det att en nv kraft, fil. mag. Olle Engström, kallades att ägna hälften av sin tid åt sekretariatet och hälften åt arbetet i Sveriges fria kristliga studentförening. Sekreterare för gymnasistarbetet är teol. och fil. kand. Torsten Bergsten, Uppsala. Kommittén ägnade under året stor uppmärksamhet åt förslaget till ny religionsfrihetslag samt åt frågor rörande de kristna och folkuppfostrande programmen i radio. Missionsföreståndare Joh. Gustafsson deltog från svensk sida i en av BBC i London anordnad konferens om de kristna radioprogrammen. Av pågående utredningar må framförallt nämnas den grundliga penetreringen av frågan om gemensam påbyggnad av de frikyrkliga samfundens pastorsutbildning samt frågan om gemensam söndagsskoltidning. I fråga om socialt arbete hade Frikyrkliga samarbetskommittén sedan 1945 en betydelsefull gemensam uppgift i Stiftelsen Stockholms hemsysterskola. Under 1950 inköptes en välbelägen tomt i Lidingö stad för skolans räkning. T. o. m. år 1950 hade vid skolan utexaminerats något över etthundra hemsystrar för kommunal tjänst. Frikyrkliga samarbetskommitténs ordförande var sedan 1943 biskop Th. Arvidson, Metodistkyrkan. Sveriges fria kristliga studentförening, som omfattade c:a 900 medlemmar, fick 1950 genom den närmare anknytning till Frikyrkliga samarbetskommittén, varom redan nämnts, ökade arbetsmöjligheter. Bland annat anordnade föreningen under sommaren i samarbete med Sveriges kristliga studentrörelse den fjärde internationella studentkonferensen på Stjärnholm, med deltagare från samtliga västeuropeiska länder jämte USA. Föreningens ordförande var pol. mag. Per-Olof Hansson. Fria kristliga studentföreningens organ, Frikyrklig Ungdom, redigeras av fil. mag. Rikard Palmér, Uppsala. Fria kristliga gymnasiströrelsen (FKG) hade lokalföreningar vid trettio gymnasier och ett medlemsantal av c:a 700. Dess ordförande var under året fil. mag. Henry Jacobsson, Göteborg. I slutet av juni gjorde den kände japanske författaren och samhällsreformatorn dr Toyohiko Kagawa på Missionsförbundets inbjudan en föredragsresa genom Sverige. Han underhandlade också med de svenska missionssällskapen om utsändandet av flera svenska missionärer till Japan. 128