Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkokrönika. Av socialsekreterare Einar Rimmerfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frikyrkofolkets Skansen-dag, andra söndagen i september, hade i år samlat
c:a 22 000 deltagare. Mötet på Tingsvallen ägnades frikyrkorörelsens sociala
insatser och programmet i övrigt upptog gammaldags stugmöten,
friluftskonser-ter och till sist ett frikyrkoungdomens fackeltåg.
Svenska Morgonbladet firade under hösten 1950 sitt sextioårsjubileum och
hyllades därvid inte bara av den samlade frikyrkorörelsen, vars förnämsta
stämma den varit i svensk press, utan också av erkännsamma röster från skilda läger
inom svenskt kulturliv i övrigt.
Årets stora Wieselgrens-jubileum, föranlett av 150-årsdagen av Peter Wieselgrens
födelse, firades starkt och enigt av en samlad svensk nykterhetsrörelse och med
den helhjärtade anslutning till Wieselgrens absolutistiska linje i
nykterhetsfrågan som utmärker de fria
kristna samfunden fick
jubileet på detta håll en speciell
karaktär av samling kring de
ideal som var Wieselgrens.
I detta sammanhang
förtjänar nämnas, att De kristna
samfundens
nykterhetsrörelse, ett samarbetsorgan för
både kyrka och frikyrka i
Sverige, under året beslöt ett
namntillägg av symtomatisk
innebörd. Det kom att heta
De kristna samfundens
nykterhetsrörelse — Socialetisk
samhällstjänst. Namntillägget
antyder vidgade perspektiv
och arbetsuppgifter på det
sociala och folkmoraliska
området.
Inom några av de enskilda
samfunden ägde under året
händelser av större allmänt
intresse rum. Sålunda kom
missionssekreterare Erik
Ru-dén i Baptistsamfundet hem efter en fyra månaders inspektionsresa i Belgiska
Kongo. Inspektionen ledde bland annat till att Baptistsamfundet för första gången
beslöt utsända en missionsläkare till Kongo. Likaledes planlades ett
missionssjukhus, för vilket de belgiska kolonialmyndigheterna anvisade plats i ett av
missionsområdets folkrikaste distrikt. Baptistsamfundet hade sedan 1914 bedrivit ett
framgångsrikt missionsarbete i Kongo.
Frälsningsarméns slumverksamhet firade under 1950 sitt sextioårsjubileum.
Ett beslut av stor principiell räckvidd fattades vid Svenska missionsförbundets
generalkonferens i Stockholm den 7—8 juni. Det gällde godkännandet av kvinnliga
pastorer inom Missionsförbundets församlingar. Distriktsrådet i
Värmland-Dals-land hade hemställt att en kvinna, som i två år tjänat som pastor i en församling
inom distriktet, enligt "rekommendationsförfarandet" skulle förklaras som
ordinarie pastor. På grund av frågans principiella innebörd behandlades den
ingående av predikantrådet, missionsstyrelsen, predikanternas riksförbund och
Missionsförbundets kvinnokommitté, varefter den hänsköts till
generalkonferensen för avgörande. Visserligen är enligt Missionsförbundets konstitution varje
församling självständig och kan alltså utan samfundets hörande anställa även
Svenska missionsförbundet beslöt vid sin årskonferens i
juni att även kvinnor skulle kunna förordnas till
ordinarie pastorer. De två första blev Ingrid Pettersson,
Särna (t. v. på bilden), och Signe Eriksson, Mariefred.
9
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
