Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av civilingenjör Axel Härlin - Kraft- och värmeteknik - Byggnadsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
togs i drift både i Hjälta (65 000 kW) och i Hölleforsen (45 000 kW), och vidare
ett femte i Hammarforsen (20 000 kW). I Harsprånget fullbordades den stora
dammen; den tunnel som under byggnadstiden lett Luleälvens vatten under
dammläget, täpptes till större delen igen med en järnlucka på 250 ton, och det
nyskapade vattenmagasinet fylldes under ca två dygn.
Bland nya kraftprojekt märktes reglering av Ume älv och i samband därmed
ett stort statligt kraftverk vid Baggböle och ett privat på ca 50 000 kW i
Pengforsen nära Vännäs. I Ströms vattendal nära norska gränsen planerades ett
kraftverk på ca 40 000 kW; genom en 6 km lång tunnel mellan St. Blåsjön ocli
Jormsjön skulle en fallhöjd på ca 70 m utnyttjas. För en planerad kraftstation i
Tåsan i norra Värmland, ett biflöde till Klarälven, räknade man med 269 m
fallhöjd, vilket blir svenskt rekord.
De rostfria löphjulen till Harsprångets turbiner göts i Domnarvet och fraktades
därifrån till Kristinehamn för färdigbearbetning. Varje hjul väger oarbetat ca 43
ton, enligt uppgift ett världsrekord i sitt slag.
Ett jättelikt kraftprojekt var under utredning i Australien. I Nya Syd-Wales skulle
ca 2,4 milj. kW byggas ut under en 25-årsperiod och kosta över 2% miljarder kr.
Södra hälften av den stora kraftledningen Harsprånget—Hallsberg kopplades
in på nätet. Den arbetar t. v. med 220 kV spänning.
En seriekondensator, den första i sitt slag i världen, togs i drift i Alfta i
Hälsingland. Den är inkopplad i 220-kV-ledningen Stadsforsen—Hallsberg och ökar
dess överföringsförmåga med ca 20 % för den relativt ringa kostnaden 1.2 milj. kr.
För kraftöverföringen Sverige—Danmark beställdes en ny Öresundskabel för
120 kV, som höjer överföringsförmågan från 40 000 till ca 100*000 kW.
En stor leverans av kraftledningslinor för Brasilien kontraherades av Sv.
Metallverken i Västerås. Den omfattar 2 600 km stålaluminiumlinor med en vikt av
ca 3 400 ton.
I ett ångkraftverk i New Jersey, USA, togs den sista av tre lika maskinenheter
i drift. Den består av en ångpanna för 385 ton/tim., 105 at och 567° samt en turbin
om 100 000 kW. En fjärde enhet om 125 000 kW projekterades. Ett ännu större
kraftverk i West Virginia har ett 150 000 kW aggregat i drift och får fullt utbyggt
ytterligare fem lika stora enheter. Ångtrycket är här 140 at, temperaturen 565°
och pannans kapacitet 420 ton/tim. —- En ny ångpanna, enligt uppgift Europas
största, färdigbyggdes i Västerås kraftverk; kapaciteten är här 300 ton/tim.,
ångtrycket 30 at och temperaturen 475°.
Ett fjärrvärmeverk för Malmö planerades. Det skulle kosta ca 8V2 milj. kr. men
spara ca 12% milj. under den första tioårsperioden.
B yggna dstekn ik
Ett av de största ingenjörsarbetena i modern tid, oljeledningen från Persiska
viken till Medelhavet, fullbordades i huvudsak. Några allmänna data lämnades i
Teknisk Revy 1949 (sid. 95). Rören väger totalt 260 000 ton, vartill kommer
30 000 ton cisterner och andra plåtkonstruktioner. Materielen har skeppats från
USA på 15 st. 10 000 tons Libertyfartyg, som sysselsatts härmed i mer än två år.
För att bättre utnyttja fartygens lastkapacitet gjorde man rören med två olika
diametrar och sköt in det smala i det grövre. Den arabiska urlastningshamnen är
mycket långgrund, varför man byggde en 5 km linbana ut i vattnet. Med
specialkonstruerade 18-hjuliga 300 hk trailers, som tar upp till 50 tons last,
transporterades rören inåt öknen; en fram och åter-resa kunde omfatta upp till 1 900 km.
Endast 1/3 av ledningen har förlagts i jorden, resten på betongplintar, som
utformats för att uppbära en andra ledning i framtiden. Tack vare det torra
klimatet behövs inget korrosionsskydd på "luftledningen", medan den underjordiska
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
