Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inför den väntade upplyftningen av pris- och lönenivån medförde dessutom en
påfallande minskning av inlåningstempot. Utlåningen steg sålunda med nära 1 130’
milj. kr. mot inte mer än 195 milj. kr. året före. Inlåningsökningen stannade
däremot vid 530 milj. kr. mot 760 milj. kr. ett år tidigare. Affärsbankernas totala
inlåning i miljoner kr. under åren 1948, 1949 och 1950 var resp. 7 641, 8 399 och 8 931.
Affärsbankernas totalutlåning under samma år utgjorde 7 895, 8 090 och 9 218
miljoner kr. Sparbankernas inlåning under de tre åren var resp. 4 802, 5 135 och
5 388 miljoner kr. samt utlåning 4 404, 4 779 och 5 131 miljoner kr.
Sparbankernas utlåning hade främst påverkats av den livliga
byggnadsverksamheten, medan inlåningen efter hand fick stark känning av betydande uttag i
anslutning till den stigande köp- och prisstegringspsykosen.
Den fortgående kreditexpansionen hade föranlett myndigheterna att från den
1 oktober skärpa bestämmelserna om affärsbankernas kassareserver för att
därigenom söka dämpa kreditgivningen. Även om dessa bestämmelser på det hela taget
kunde betecknas som ganska liberala, visade de sig vara rätt påkostande för
bankernas likviditet, då utflödet av medel från bankerna blev synnerligen
omfattande. Kassareservbestämmelserna hade som redan tidigare antytts kompletterats mèd
en överenskommelse om återhållsamhet i kreditgivningen inom affärs- och
sparbanker, hypoteksinrättningar och försäkringsbolag.
AKTIEMARKNADEN. De närmast föregående årens ganska stillsamma
utveckling på aktiemarknaden fick under 1950 en helt annan prägel med stigande
kurser och livlig omsättning som en direkt följd av den starkt ökade
inflationsfaran. Det enda mera betydande avbrottet i den uppåtriktade kurstrenden inföll vid
halvårsskiftet, speglande krigsutbrottet i Korea. Vid årets slut hade
industriaktierna sålunda passerat 1947 års efterkrigstopp. Flykten till sakvärden blev det
framträdande draget, medan förräntningsanspråken sattes i andra hand. Andra orsaker
till kurshöjningarna kunde man finna i de möjligheter till höjda utdelningar, som
hade öppnats genom bortfallet av utdelningsstoppet. Marknaden stöddes dessutom
av en rad fondemissioner, goda bokslut samt stigande produktions- och
exportsiffror. Mot denna arsenal av kursuppdrivande element kunde stormmolnen på den
utrikespolitiska fronten samt kostnadsökningar, kreditrestriktioner,
exportavgifter och räntehöjningen inte förmå mycket annat än att sätta några hack i den
stigande börskurvan.
Industriaktieindex steg sålunda enligt Jacobson & Ponsbachs indexberäkning
med genomsnittligt ca 20 procent, medan uppgången för bankaktierna stannade
vid 13 procent. Kurshöjningarna varierade emellertid starkt för de enskilda
papperen och medförde i rätt många fall en nedpressning av den effektiva
avkastningen under den långa obligationsräntan. Den genomsnittliga avkastningen
pressades sålunda mellan 1949 och 1950 ned från ca 4,40 till ca 3,60. Det livliga
intresset för aktieaffärer medförde vidare i det närmaste en fördubbling av
omsättningen till nära 220 milj. kr. Och därmed hade omsättningen praktiskt taget
återförts till samma nivå som under 1947, 222 milj. kr. — den högsta siffran sedan
slutet av 1930-talet. Till 1950 års ökade omsättning bidrog i viss utsträckning
även den påfallande överflyttningen från obligations- till aktieaffärer.
Fondemissionerna i de på A: 1-listan noterade företagen sköt ny fart under 1950
till nära 120 milj. kr. De största fondemissionerna företogs av Asea med 45 milj.
kr., Kullager 26, Iggesund 12, Turitz 10, Skånska Cement 7, Åtvidaberg 5,6 samt
Atlas Diesel och Iföverken vardera 5 milj. kr. Även vid sidan av aktiebörsen
omsattes betydande belopp. Handelsbankens försäljning av 375 000 aktier i
Cellulosabolaget — som sedermera fördes upp på A: 1-listan —- tog sålunda i anspråk nära
50 milj. kr. Därtill kom nyteckningar i Bofors, Ford och Volvo med sammanlagt
drygt 30 milj. kr.
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
