totalsiffran blev 800 milj. kr., varav 500 milj. kr. import och 300 milj. kr. export. Importökningen från Förenta staterna blev 113 milj. kr. och exportökningen 100 milj. kr. Ganska avsevärda värdeökningar inträffade även i handeln med de nordiska länderna, Frankrike och Holland, Argentina, Brasilien, Sydafrika och Australien. Sjöfarten på utlandet ökades under 1950 med nära 13 procent frånräknat den reguljära färjtrafiken på Danmark. De svenska fartygens andel sjönk emellertid från 56 till 51 procent, medan en anmärkningsvärt stor ökning inträdde för tyskt tonnage. Handelsflottan ökades under året med sju fartyg och 47 000 bruttoton. Vid årets slut hade Sverige 2 202 fartyg om 2 135 milj. bruttoton eller 33 procent mer i tonnage än vid krigsutbrottet 1939. Två tredjedelar utgjordes av motorfartyg och 30 procent av ångfartyg. Även under 1950 hade Sverige förmånen att komma i åtnjutande av vissa Marshallmedel. Sålunda utnyttjades dels ett lån på 20,4 milj. dollar, vidare ett belopp av den så kallade villkorliga hjälpen där Sverige som motprestation ställde ungefär motsvarande belopp i svenska kronor till förfogande för andra Marshallstater. Därtill kom slutligen tilldelningen på 21,2 milj. dollar i anslutning till medlemskapet i den europeiska betalningsunionen, som emellertid blir utjämnad ur betalningssynpunkt eftersom vi samtidigt debiterades ett motsvarande belopp. Järnvägsnytt Statens järnvägar omfattade vid 1950 års slut 15 166 km (hela landet 16 533 km). TJnder året uppgick Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga järnvägar i SJ, som därigenom tillfördes 402 km med 0.891 m spårvidd. SJ:s personal uppgick under året till ca 71000 personer. Därtill kom ca 2 600 anställda vid de av SJ drivna billinjerna. I nder året elektrifierades sträckorna Uddevalla—Strömstad (92 km) och Smedberg—Lysekil (35 km), vilka öppnades för eldrift den 5 juni. Dessutom tillfördes SJ 72 km elektrifierad linje med övertagandet av TÖJ. Sammanlagt var 1950 5 965 km (hela landet 6 303 km) elektrifierade. Förberedande elektrifieringsarbeten pågick på sträckorna Gävle—Söderhamn—Kilafors, Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar. Under året gjordes många förbättringar i tidtabellen. BI. a. inknappades gångtiden på "Nordpilen", snälltåg 93 från Narvik till Stockholm, med 2 '/i tim. Ett motorvagnståg mellan Luleå och Ånge med anslutning till snälltåg mot Stockholm insattes 3 gånger i veckan. "Skan-diapilen" mellan Köpenhamn, Malmö och Oslo blev daglig under sommaren liksom snabbrälsbussen på Inlandsbanan mellan Östersund och Gällivare. Europas snabbaste godståg, "grönsaksexpressen", gick varje tisdag under juli och augusti mellan Malmö och Boden med anslutning bl. a. till Luleå och Kiruna. Gångtiden till Boden var knappt 29 tim. på den nära 1600 km långa sträckan, en tidsvinst på drygt 8 tim. Vagnanhopningen blev ofta så stor att tåget måste dubbleras och ofta gå även onsdagar. För att utröna lämpligaste vagntyp vid grönsakstransporter sommartid på långa avstånd gjordes bl. a. i dessa tåg omfattande prov i vanliga täckta godsvagnar, kylvagnar isade med naturis och torris och elektriskt kylda nya special-kylvagnar. Omfattande rationaliseringar gjordes under året på terminaltransportområdet. Bl. a. besökte ett utställningståg ett 20-tal platser i landet och visade för ca 300 000 personer de senaste nyheterna på terminaltransportområdet. Dubbelspårsarbetet fortsatte och 31 km blev färdiga under året. I allt hade SJ 1950 656 km dubbelspår. SJ biltrafik omfattade vid årets slut ca 25 000 km. Antalet bilkm pr år utgjorde ca 60 milj., d. v. s. omkr. 164 000 per dag. Under 1950 öppnades en ny SJ-resebyrå i Luleå. Sammanlagda antalet rese- och upplysningsbyråer var vid årets slut 38, därav 2 i utlandet (London och Köpenhamn). Dessutom fanns en expedition i Berlin bl. a. för den svenska sovvagnen Stockholm—Berlin. Antalet lastade godsvagnar per dag i medeltal under året var 10 797. De hade en lastförmåga av 680 000 ton. Antalet resor, som under 1949 var 130 milj., var under 1950 ungefär detsamma. Antalet ton lastat gods utgjorde nära 37 milj. ton. 1G0