Jordbruksåret 1950 Av sekreterare RICHARD HÅKANSSON o Ar 1950 skall man minnas som ett regnfattigt och solfattigt år. Våren och försommaren var visserligen relativt regnfattiga, liksom även juli månad. I vissa delar av landet inträffade då en kännbar torkperiod med en ogynnsam utveckling av grödorna. Omslaget till fuktigare väderlek kom i slutet av augusti och därefter blev det riklig och särskilt i västra Sverige så riklig nederbörd att skörden i stor utsträckning förstördes. Skördeskadorna på grund av regnet hösten 1950 beräknas ha kostat vårt jordbruk 20—25 milj. kronor. Trots den relativt ogynnsamma väderleken blev skörden ändock medelgod. Betesvallarna lämnade under större delen av sommaren tillfredsställande avkastning, men tillgången på bete var under juli och augusti månader som vanligt knapp. Slåttervallarna gav medelmåttig avkastning från både första och andra skörd. Höskörden kunde bärgas under god väderlek och höets kvalitet blev i allmänhet god. Skördeutbytet av höstvete och råg blev icke mer än medelmåttigt. De vårsådda spannmålsgrödorna lämnade på bättre jordar full medelskörd eller något däröver. Bärgningsvädret för spannmålsgrödorna var intill den sista veckan i augusti gynnsamt, men därefter inträffade en markant försämring. Den spannmål, som bärgades före regnperioden, var i regel av utmärkt kvalitet, vilket däremot icke blev fallet med den senare bärgade säden. Med undantag för lin lämnade oljeväxterna gott utbyte. Sockerbetsodlingen, som genom särskilt stimulanspris under året ökats med 5 150 hektar till 54 440 hektar, gav beträffande rotavkastningen en god skörd, men sockerhalten var i allmänhet låg. Upptagning och leverans av sockerbetor var på grund av den ogynnsamma väderleken mycket betungande. Inventeringen av de på hösten besådda åkerarealerna visade en väsentlig nedgång för höstsäd. Under hösten besåddes nämligen endast 271 000 hektar med höstsäd mot 312 800 hektar hösten 1949, vilket innebar en minskning med icke mindre än 41 200 hektar eller 13%. Minskningen fördelade sig lika på vete (20 300 hektar) och råg (20 900 hektar). En av orsakerna till denna ovanligt låga areal var den Ett modernt svenskt mejeri. Trots att antalet kor sedan förkrigsåren hade minskats med omkring 200 000 var den sammanlagda mjölkproduktionen 1950 lika stor som 1938. Il 161