Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allt blev dyrare. Av redaktör Sten Natt och Dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och 1941). Under fredstid hade svenska folket aldrig tidigare upplevt
motstycke till prishöjningar.
Det levnadskostnadsindex man vanligen räknat med var socialstyrelsens från
skatter och sociala förmåner rensade index med 1935 som basår. I början av
1935 stod detta index i 100 och steg till i september 1939 till 110. I december 1940
låg samma index i 131 och ett år senare noterades det i 145. Vid slutet av första
allmänna prisstoppsåret 1942 hade det kommit upp i 152. Vid den siffran låg det
sedan praktiskt taget stilla ända till i december 1946, då det nådde 154. Därpå
följde emellertid en ny uppgång. I december 1947 hade index sålunda stigit till
158 och i december 1948 noterades det till 166. Denna utveckling ansågs så oroande,
att regeringen i avsikt att bekämpa de allvarliga inflationstendenserna tog
initiativet till genomförandet av ett nytt allmänt lönestopp. Överenskommelser härom
träffades också för 1949 och 1950. Ännu i september 1950 låg index i 168. På två
år hade det sålunda endast ökat med 2 enheter tack vare den förda
subventionspolitiken och det allmänna lönestoppet. Men i december 1950 låg index i 171 och
för april 1951 beräknades det komma upp i 181. För de olika varuposterna såg
kalkylen ut så här:
Den 23 oktober 1930 slopades subventionerna på kaffe, och priset steg från 7:80 till 11:15
kr. per kg, vilket avspeglades i en indexhöjning på 0,8 enhet i januari. Den 20 nov. slopades
subventionerna på fläsk, varefter priset på olika fläsk- och köttvaror steg med 10 till 20 öre per
kg. Index för sista kvartalet påverkades med 0,25 enhet. Den 1 dec. avvecklades subventionerna
på kol och koks. Priset på antracit steg 2: 45 kr. per hl, medan kokspriset ökade 1: 25 kr. per hl.
Pä grund av ökade fraktkostnader höjdes samtidigt priset på eldningsolja I med 2 öre per liter.
Efter beslut vid höstriksdagen höjdes den 1 december de indirekta skatterna på sprit,
malt-och läskedrycker samt choklad. Spritpriserna ökade i genomsnitt 20 proc. Så steg t. ex. priset
på en liter renat brännvin från 12: 65 till 15 kr. Malt och läskedrycker åter steg med 3 öre per
liter. Priset på vanliga ofyllda chokladkakor ökade med 34 proc., dels till följd av skattehöjningen,
dels till följd av stigande råvarupriser.
I mars 1950 hade priset på ost sänkts med 65 öre per kg men höjdes i oktober åter till det
gamla priset. Under hösten inträffade så en lång rad andra prisstegringar. Priset på kakaopulver
steg med 1 kr. per kg. På torkad frukt, olika slag av plommon och skuren frukt noterades
prishöjningar på 10 till 23 procent. Havregrynen steg med 4 till 8 öre per kg beroende på
förpackningens art, och höjdes vid nyår generellt med ytterligare 10 öre per kg på grund av att de
utgående subventionerna då upphörde. Priset på gula ärter ökade med 4 öre per kg.
De våldsamt stegrade gummiprisen höjde priset på mansgaloscher i två etapper med
sammanlagt 2: 45 kr. För mansbottiner blev den totala prishöjningen 3: 50 kr., för barnbottiner 1: 50 kr,,
för flickstövlar 4 kr., för arbetsstövlar 5:50 kr. samt för gymnastikskor med 1:60 kr. per par.
Samtidigt steg bilgummi med 47 proc., cykeldäck med 55,8 proc. och cykelslangar med 44,2
proc. Cellulosa och papper uppvisade också mycket kraftiga prishöjningar. Priserna på wellpapp
och kartonger av wellpapp steg med 40 proc., påsar med 30 proc. och kartonger med 21 proc.
Tidningarna tvingades höja sina annons- och prenumerationspris. Sv. D. kostade sålunda från
nyåret 60 kr. för helår mot 54 kr. (A-upplagan.) Vidare steg priset på tvålar med 5 öre per
100 gram.
Våldsamma prisstegringar drabbade också nära nog alla metaller — främst nickel, zink och
molybden. Som exempel kan nämnas, att priset på galvaniserad plåt steg med 18 proc.,
galvani-serade smidda rör med 12 proc., medan priserna på metallarmatur gick upp med över 22 proc.
l)e höga zinkpriserna gav inom färgbranschen upphov till kraftiga prisstegringar på zinkvitt
som steg med 40 till 55 proc.
Under sista halvåret 1950 inträffade vidare en lång rad av prisstegringar inom textilområdet.
Handelskamgarner steg sålunda i maj med 8,3 proc., i september med 8,1 proc. och i oktober med
18,5 proc. Priset på importerad hushållssytråd ökade i november med 10 proc. Den 1 dec.
slopades subventionerna på importerad bomull. Dels till följd härav och dels till följd av
råvaruprisens fortsatta uppgång steg priset på kemiskt ren bomull i december med 40 proc., medan
priserna på butikernas bomullsvaror under januari gick upp med 20 till 25 procent. Lakansväv
steg med hela 35 proc. För linnevaror stannade stegringen vid omkring 15 proc.
Ullpriserna fördubblades under 1950. När prislistan för yllevaror för tillverkningsperioden
nov. 1950—april 1951 fastställdes, visade det sig, att herrstrumpor gick upp med 8,5 proc.,
barnstrumpor med 15 proc. och sportstrumpor med 10 proc. Yllemetervaror ökade med 20
till 25 proc. och yllegarner av alla kvaliteter med lika mycket. Herrkostymer av kamgarn
steg med 8,5 proc., tweedkostymer med 5,5 proc., herröverrockar med 7,5 proc., damkappor med
8,5 proc. och damdräkter med 9 proc. Man räknade emellertid med att prisstegringarna skulle
bli ungefär dubbelt så stora under andra halvåret 1951 som under årets första hälft.
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
