Stockholmskrönika Av K. O. HAMMARLUND Inflyttningen till Stockholm var under 1950 betydligt större än föregående år. Dessutom förekom en påtaglig spekulation i folkökning inom grannkommunerna. Med hänsyn till dessa tendenser ansågs ett invånarantal i Stor-Stockholm på 1 300 000 personer tänkbart efter ett par decennier. Gick det att skapa ett värdigt livsrum med bostäder, försörjning, administration och trafikmedel för en så väldig anhopning av människor? Detta var utan tvivel en kommunalfråga av första ordningen. I juni månad 1950 framhöll Stockholms stadskollegium för regeringen, att re-gionplaneproblemet krävde en snabb lösning. K. M:t hade redan på nyåret 1949 förordnat om en regionplan för Stockholms stad och större orter i Stockholms län. Men det hade ännu inte gått att komma överens om de regionala arbetsorganen. Vid en full utbyggnad skulle det egentliga Stockholm få bortåt 900 000 invånare. Men på lång sikt komme nära hälften av Stor-Stockholms befolkning att bo utanför stadens gränser. Här krävdes en planering för regionområdet, främst kanske i fråga om industri och kommunikationer. En del samarbetsfrågor kunde lösas genom särskilda överenskommelser, men andra fordrade betydande investeringar som översteg delkommunernas resurser. Landstinget fick del av stadskollegiets synpunkter och förordade i oktober en ny utredning. Regionplane-förbundet var en angelägen sak, men landstinget ville från början framhålla betydelsen av bärkraftiga kommuner och samhällen på landsbygden. Att områden i större omfattning skulle inkorporeras med Stockholm kunde man inte gilla. En anhållan från Stockholms stad om fortsatt utredning om Stor-Stockholm överlämnades den 29 juni till regeringen av representanter för stadskollegiet och överståthållare Ilagander. På bilden ses fr. v. dåvarande kommunistiska borgarrådet Set Persson, redaktör Alf Grandien, byråchef Anders Turengström, borgarrådet Helge Berglund, statsrådet Eije Mossberg, stadskollegiets dåvarande ordförande Erik Johansson, statsminister Erlander, överståthållaren och dåvarande finansborgarrådet Zeth Höglund. 169