Antydningarna preciserades följande månad vid en uppvaktning hos kommunikationsministern från förorter och länskommuner. Man sade sig befara att Stockholm skulle få ett dominerande inflytande i regionplaneförbundets direktion, som staden sedan skulle begagna för att disponera Stockholms markinnehav på ett fördelaktigare sätt än länskommunernas. Året gick till ända utan ytterligare åtgärder. Som en ljusning kunde dock antecknas vissa nya synpunkter på befolkningsprognosen. Stor-Stockholms problem borde ses i ett riksomfattande sammanhang. Särskild uppmärksamhet borde ägnas åt näringarna och omflyttningen, och man skulle försöka uppskatta den regionala fördelningen av det framtida bostadsbehovet. * Det för flertalet stockholmare mest kännbara problemet var kommunikationerna. Årets märkligaste nyhet blev "Gröna tåget", som debuterade på linjen Slussen—Tallkrogen—Hökarängen. Med sina tekniska nyheter, delvis av New Yorkmodell, bildade tåget en första länk i det nya tunnelbanesystemet. Den gamla ändstationen i gropen mellan Stadsmuseet och Katarinahissen blev en modern anläggning med biljettspärrar, som gjorde konduktörerna ombord överflödiga. Med en "hårdare trafikdisciplin" än vid spårvägarna matades passagerarna in i kupeerna. Premiärdagen den 1 oktober var ansträngande både för personal och för allmänhet. De reguljära trafikanterna fick trängas med massor av nyfikna. Det blev stopp i spärren och förseningar i tidtabellen. Temperaturen steg i trängseln, men när högtalaren ropade ut det nya 1 korsningen Sveavägen—Kungsgatan i Stockholm kolliderade den 19 juli en personbil med en lastbil och störtade genom det svaga trästaketet ned i tunnelbanan. Personbilens passagerare, tre unga tandläkare, kom undan med endast mindre skador, men bilen blev svårt ramponerad. Det stora ordet i årets bostadsdiskussion var Blackeberg. Kring den gamla vildmarken mellan Bergslagsvägen och Mälaren stod ett skimmer av kommunal och social romantik. En ny stad höll på att växa upp för 10 000 giftasvuxna stockholmare, vilkas barn skulle få lekplatser och skolor av hittills oanad komfort. Men ännu var staden inte färdig. De fullbordade bostadsområdena lät mindre tala om sig; där hade vardagsbekymren redan börjat. Men 20 000 rumsenheter blev i alla fall färdigställda i olika förorter som en droppe i folkhavet. * 170