Triploida däggdjur Två svenska forskare, professor Gösta Häggqvist vid Karolinska institutet och laborator Allan Bane vid Veterinärhögskolan, blev på sommaren livligt uppmärksammade av hela världens biologer genom att för första gången få fram triploida former av däggdjur. Utgångspunkten var den från växtförädlingen kända förmågan hos colchesinet — giftämnet i tidlösan (Colchicum autum-nale) att åstadkomma kromosomökning. Försök hade tidigare gjorts både i Sverige och utomlands att använda colchesinet även för kromosomökning hos djur men den använda metoden — insprutning i blodet — hade visat sig ej framkomlig. Professor Häggqvist angrep problemet från en annan sida, direkt påverkan på ägget. Metoden innebar, att colchesin blandades med sperman, varefter befruktning åstadkoms med insemination, ett område på vilket laborator Bane var specialist. Djurägget innehåller ursprungligen dubbel uppsättning kromosomer men vid den s. k. andra mognadsdelningen bortfaller halva antalet. Behandlingen avsåg att hindra denna delning, och vid befruktning med den colchesinblandade sperman skulle man så erhålla tredubbel uppsättning kromosomer, d. v. s. triploida djur. Försök med kaniner visade att man var inne på rätt väg. I mitten av augusti kunde de båda forskarna meddela att de lyckats få fram världens första triploida däggdjur med en ökning av kromosomtalet på 50 procent. Liknande försök gjordes med svin och i september 1950 hade man fått fram en triploid gris, en gält. Den var vid födelsen den minsta i sin kull men växte snart ifatt och om sina syskon och vägde omkring årsskiftet 15 procent mer än dessa. De triploida formerna måste dock bli blott ett mellanstadium i försöken. De är nämligen i regel ej fortplantningsdugliga och målet måste därför bli tetraploida former, vilka teoretiskt bör kunna fortplanta sig. Nästa steg i försöken blir därför colchesinbehandling av triploida individer. I fråga om kaniner fanns redan tillräckligt material för sådana försök med början våren 1951. Vad svinen beträffar hoppades forskarna att få fram flera triploida individer av olika kön och att kunna sammanföra dem till en försöksgård i Stockholms närhet. Att få fram livsduglig avkomma av de triploida djuren måste dock bli en affär på längre sikt, där man måste räkna med många misslyckanden. Teoretiskt kan professor Häggqvists metod användas på alla djur, där befrukt- Professor Gösta Häggqvist och laborator Allan Bane väger en kull grisar pä Rydsgård i Skåne. ning kan åstadkommas genom insemination. De ytterligare djur som närmast kan ifrågakomma är höns och nötkreatur. Nya avhoppare Ett antal personer, som kände sin frihet hotad eller som tröttnat på kommunistregimen i länderna bakom järnridån, begagnade även under 1950 erbjudna tillfällen att "hoppa av" och ta sin tillflykt till Sverige. Det mest uppmärksammade fallet gällde en medlem av ryska handelsdelegationen för skadeståndsfrågor i Helsingfors, ingenjör Ivan Nikitis Markin, som i augusti flydde från Helsingfors och över Torneå tog sig över till Sverige. Den 28 september vände sig en tjänsteman på polska konsulatet i Stockholm Mieczyslav Wronski till utlänningskommissionen med anhållan om asylrätt i Sverige. Han hade fått order att med 30 dagars frist återvända till Polen. Den 5 februari anlände till Stockholm Vaclav Valousek, tidigare president i tjeckoslovakiska fotbollsförbundet och fortfarande medlem av FIFA :s tekniska kommitté, jämte maka och 19-årig son. Han hade sedan statskuppen i februari 1948 varit häktad tre gånger och sista gången dömts till ett års arbetsläger för förbindelser med Västeuropa. 183