Kunglig utrikespolitik med efterspel I mitten av oktober utkom på Bonniers förlag en bok, "Kunglig utrikespolitik", av docenten i historia vid Stockholms högskola Folke Lindberg. Utgivandet av denna bok kom att väcka en viss uppmärksamhet och föranledde en livlig pressdebatt. Förhistorien var denna: På våren 1944 erhöll dåvarande utrikesministern Christian Günther en donation av den svenska industrien att användas för vetenskapliga monografier över den svenska utrikespolitikens historia. Hr Günther tillsatte med anledning härav en "redaktionskommitté för Sveriges utrikespolitiska historia". Denna kommitté överenskom i slutet av 1944 med docent Lindberg att han skulle författa avsnittet 1872— 1914; i kontraktet förband sig Lindberg att "icke utan särskilt medgivande av redaktionskommittén utgiva något arbete, så likartat med det nu överlåtna, att avsättningen av detta senare kan därav skadas". Genom kommitténs försorg fick Lindberg tillstånd att i Berlin ta del av tyska utrikesministeriets arkiv, som beslagtagits av de allierade. 1946 började Lindberg, utan erinran från kommitténs sida, att publicera vissa resultat av sina forskningar i några tidskrifter med begränsad spridning. En månad före boken Kunglig utrikespolitiks utgivande fick kommittén kännedom om densamma. Kommittén vände sig då först till professor Gösta Eberstein med begäran om juridiskt expertutlåtande, huruvida Lindbergs förfaringssätt var förenligt med hans kontrakt. Professor Eberstein kom till den slutsatsen, att här förelåg kvalificerat kontraktsbrott. Kommittén hänsköt sedan frågan till utrikesminister Undéns avgörande. Hr Undén uttalade, att det var beklagligt att Lindberg ej rådfört sig med kommittén före utgivandet av sin bok. I en skrivelse till utrikesministern gendrev Lindberg farhågorna att hans bok skulle komma att beröva den slutliga framställningen en väsentlig del av dess nyhetsvärde med påpekandet, att det dittills outnyttjade arkivmaterialet innehöll en rikedom på okänt, delvis överraskande, stoff, som inte berörts i hans essaysamling. Docent Lindberg hänvisade till två utlåtanden, ett från bokhandlare Gunnar Josephson, som förklarade sig ha svårt att föreställa sig ett konkurrensförhållande, och ett från förre justitierådet Nils Alexanderson, vilken hävdade, att utgivningen av boken icke stod i strid med Lindbergs kontrakt. Kommittén fann sig föranlåten att meddela de för samlingsverket engagera- Omslaget till "Kunglig utrikespolitik" och bokens författare docent Folke Lindberg. de författarna, att den ansåg det oförenligt med verkets syfte och planläggning, att de före dettas publicering behandlade sina respektive tidsavsnitt i relativt omfattande arbeten, särskilt i form av förlagsartiklar. Större delen av professor Fredrik Bööks värdefulla bibliotek, omfattande cirka 10 000 volymer, förvärvades till Lunds universitet för medel, som ställts till förfogande av några privatpersoner. * I Nordiska museet påträffades två nya dil [ter av Bellman, en kantat och ett impromptu, båda tillägnade fru Gustafva Palmstedt, arkitekten Erik Palmstedts maka. * Den engelske författaren Graham Greene besökte Sverige i oktober. För en större publik var han mest känd som författare till manuskripten för två populära filmer, "ögonvittnet" och "Den tredje mannen". 13 193