Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen 1950. Av Ellen Liliedahl - Den utländska repertoaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
filmen är en kraftig och kraftfull vidräkning med de diktatorsfasoner som bland
skrupelfria kommunalpolitiker kan breda ut sig under demokratiens
täckmantel. Ur den lättare amerikanska repertoaren må nämnas den gnistrande roliga
komedien "Adams revben" med Spencer Tracy och Katherine Hepburn i
praktslag, Walt Disneys tjusande version av sagan om "Askungen", äventyrshistorien
i kolorerad Parismiljö "Mannen i Eiffeltornet", showfilmen "New York dansar"
i fantasifull regi och under briljant medverkan av dansören Gene Kelly samt den
fängslande vetenskapliga framtidsvisionen "Månraketen".
England svarade för flera av årets fullträffar. Dit hörde framför allt den nobla,
dokumentariskt övertygande och strålande välgjorda "U-båt saknas", den
spirituella och eleganta komedien kring en mångmördare, "Sju hertigar", en
miljö-stark humoresk från Skottland, "Massor av whisky", den muntert
självparodie-rande "Biljett till Burgund" och en rad äventyrsfilmer med spänning och lagom
sensationer som "Statshemlighet", "Trähästen", "Försvunnen i Paris" och "Ulti-
Marlon Brandö i "Männen", William Holden och Gloria Swanson i "Sunset Boulevard" och
James Edwards i "I hemligt uppdrag".
matum". I samtliga visade de engelska regissörerna att de nått upp till
hollywoodkollegernas nivå i fråga om tekniskt mästerskap, utan att förlora det mått av
balans och god smak som ger deras alster ett extra pius åtminstone i svensk
publiks tycke.
Mest omtalade film från Frankrike under året var Cocteaus "Orphée", ett för
den starkt personlighetspräglade, alltid experimenterande författaren typiskt
broderi på Orfeusmyten, en film som förenade intellektuell djärvhet och
inspiration med ett nästan barnsligt sinne för filmteknikens möjligheter att förvända
synen på folk. "Kärlekens hus" var en episodfilm efter Schnitzlers "Reigen" med
övermått av erotiskt pikanteri, dock behandlat med smak och spiritualitet, och
framförd av en hel rad välkända förmågor. Fräsch och temperamentsfull var
skildringen av parisiska nutidsungdomar i "Möte i julinatt", graciös och originell
den koreografiska fantasien "Drömmarnas dans", medan "Farlig hamn" och
"Hamnkrog" fortsatte den realistiska linjen från 30-talets genre sombre
i miljöteckning och psykologisk människoskildring. Som exponent för den
franska högromantiken framstod Christian-Jaques bildmässigt utsökta "Borgen i
Parma".
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
