ningar värda att bocka för i årets fylliga teateralmanacka — 130 uppföranden, eterscenen fullkomligt slukar material! — var Euripides Hippolytos i Hjalmar Gullbergs översättning och med Per Oscarson i huvudrollen, spanjoren Emmanuel Roblés frihetsdrama Montserrat, 0'Neills Gullgossen, Nigel Balchins Det hemliga rummet och Christian Bocks radiodrama i tysk efterkrigsmiljö, Fyra år och en dag. I juni var så tiden mogen att presentera den svenske förste pristagaren i den nordiska radiopristävlingen. Hans stycke hette Förbjuden utgång, och själv visade han sig heta Bertil Perrolf och vara inspicient vid Radioteatern. Pristagarna i de andra nordiska länderna blev Aage Brandmose i Danmark, Solveig von Schoultz i Finland och i Norge Kristoffer Haave, som också fick det nordiska priset för sin pjäs I natt kom våren. En ny serie Pär Lagerkvists dramatik startade på hösten med enaktaren Tunneln, varpå följde Han som fick leva om sitt liv och Konungen. Några av årets nya svenska radiopjäser var Sigvard Mårtenssons Huset på slätten, Owe Husährs Fladdermöss, Björn-Erik Höijers Dans på bryggan, Erland Josephsons versdrama Kvartett, Sommardags heta samtal av Bengt Blomgren och Nils Kjellströms debutpjäs Himlen vår hobby. Herbert Grevenius nya radiokomedi Frihet är det bästa ting gavs i september och ungefär vid samma tid tillträdde han teaterchefsposten efter Hjalmar Gullberg. Ur höstrepertoaren kan vidare nämnas Maxwell Andersons Winterset, Tarjei Vesaas Avsked från trädet med Tora Teje, Georg Büchners sagospel Leonce och Lena, Kazantzakis dramatiska dikt Teseus, Sofokles Aias med Anders de Wahl och irländaren Padraic Colums Spelmannens hus. Uppläsningarna bjöd under året som vanligt till allt det övriga stoffet på några följetonger. Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes avslutades på våren, och höstens nya bok blev Vilhelm Mobergs Raskens. Sommaren bjöd på en nyhet: tre korta följetonger på kvällstid, nämligen Sindbad Sjöfararen, Snödrottningen av H. C. Andersen och Oscar Wildes Spöket på Canterville. I en strävan att undvika förslitning av populära uppslag och artister förevisade underhållningsprogrammens producenter som förr om åren en del programserier till De döda skeppens ö, lade andra i torrdocka för vila och översyn och sjösatte en del nya. På nyåret kom sålunda Frukostklubben tillbaka efter en tids återhämtning och visade sig ha den gamla attraktionen kvar på sin tidiga lördagspublik. Mozart och Beethoven, Peterson-Berger och Taube var de flitigast spelade tonsättarna under året. Vilket dock inte innebär att den seriösa tonkonsten dominerade fältet — där ledde fortfarande den lättare, till underhållning syftande musiken. Tillsammans upptog musikinslagen som förr om åren över hälften av sändningstiden. Vårens musikaliska radioevenemang /ar det mycket uppmärksammade framförandet av Honeggers oratorium Jeanne d'Arc på bålet vid en 227 "Blues och ballad" hette en programpunkt den 10 juni med den amerikanske negersångaren Josh White.