Modet 1950 Förändringar i fråga om ärmarna var särskilt märkbara inom modet 1950. Under vårsäsongen förde Paris fram capeliknande och armbågslånga starkt överblusande ärmar liksom trekvarts- och halvlånga ärmar på alla plagg. Isydd ärm kom till heders igen och användes mer än de kimono- och raglanskurna. Helplisserade ärmlösa klänningar och en övergång från stelare material till mjukare och tunnare var nyheter jämte Diors djupa hästskoringning på dräkterna och Fatlis raka jackor, avslutade med en bred linning. Smal kjol dominerade till vardags, och Dior förde fram en förklädes-liknande skärning bestående av ett undre stycke slitsat fram och ett övre, taget framifrån och öppet bak. Diors kjol med veck runt om, vilka sytts ned halvvägs till knät, förebådade trumpetkjolen. Raka kappor, smalare än förut med lågt sittande ryggslejf och fickor, men också sommarkappor i taft med väldig ryggvidd fördes fram. Många kappmodeller hade påverkats av mandarinrockarnas skärning. Ett orientaliskt inflytande även i fråga om mönster och stoffer var märkbart. Orange var sensationsfärgen och halm favoritmaterialet, använt till raffinerade garneringar på både kläder och hattar. Spanska drag var påfallande i de för höstmodet tongivande visningarna hos Balenciaga och Dior, vilket Stockholmspubliken kunde studera på Diors uppvisningar i Blå hallen och på Royal 13 oktober, vilka blev höstens stora modehändelser. Höstens kappor gjordes 3/4- och 7/8-långa och en del kunde snarast betecknas jackor. Här sågs många kavajliknande eller en aning säckiga modeller, ofta med rundade hörn framtill. Inflytande från 20-talets mod var i många fall märkbart. En annan typ var de hårt midje-svängda med rundade skört vilka svällde ut kraftigt över höfterna. De vida kapporna blev alltmer mandarinlika med kant i halsen eller nedvikskrage och sned-skuret framsycke. Trumpetkjolen — åtsittande över höfterna ned till knäna där vidden slog ut i klock, godeter eller veck — var höstens mest framträdande silhuett. Aftonklänningarna syddes dels fodralsmala, dels vida av många lager tunna tyger. På både långa och korta modeller sattes en löstagbar tygrik kjol över en smal stomme. Höstens nya färg var en dov violettgrå, ibland tonad åt bordeaux, och därnäst smaragdgrönt. Svart och vitt användes alltmer och ovanligt mycket vitt enbart till aftonbruk. Luddiga tyger i småmönstrad schackrutning, sammet och grov guipurespets var vinterns favoriter. Trekantiga eller rektangulära schalar av tyget användes på alla slags plagg. Hattarna blev mindre på hösten och omslöt huvudet, Vårdräkt från Dior med hästskoringad jacka och förklädesskuren kjol. Hösthatt i mörkgrön falb frän Jean Desses. Teckn. Göta Trägårdh.