Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslöjade atomspioner - ”Truculent”-katastrofen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Truculent"-katastrofen
Torsdagen den 12 januari omkring kl.
19 kolliderade i Themsenmynningen
den brittiska undervattensbåten Truculent
på 1 575 ton med motortankfartyget
Di-vina av Stockholm mätande 643 ton.
Ubåten, som skar "Divinas" kurs, träffades
i bogen av tankfartygets isbrytarstäv
och gick omedelbart till botten. 64 man
av ubåtens besättning omkom. Av de
räddade 11 upptogs åtta av "Divina".
Även "Divina" erhöll en del skador men
ej svårare än att den behöll sin
manöverduglighet och verksamt kunde deltaga i
räddningsarbetet. Den eskorterades på
morgonen efter kollisionen av en brittisk
minsvepare till en ankarplats på floden
Medway och lades där under beslag. Detta
hävdes dock redan följande eftermiddag.
"Divina", rederi AB Diana, Stockholm,
var vid olyckstillfället på väg till
Ipswich i Suffolk med last av fotogen.
Befälhavaren sjökapten Carl Erik
Hommer-berg befann sig vid kollisionen i sin
hytt och på bryggan stod andre
styrmannen och den brittiske lotsen. Sikten
var klar och från "Divina" iakttogs
ubåten på två sjömils avstånd. Den befann
sig på "Divinas" babordssida med kurs
snett emot det svenska fartyget. Lotsen
och styrmannen tog för givet att ubåten
skulle ändra sin kurs för att möta
regle-mentsenligt, men då så ej blev fallet och
kollisionsrisken blev överhängande
beordrade lotsen på "Divina" rodret dikt
styrbord. Det var emellertid för sent och
någon sekund senare skedde kollisionen.
Bland de räddade befann sig
"Trucu-lents" chef löjtnant C. P. Bowers. Han
ställdes inför krigsrätt i Chatham och
uppgav inför denna att han förbryllats
av ett extra rött ljus på "Divina". Detta
var ett varningsljus, som "Divina" enligt
föreskrift av Londons hamnmyndigheter
var skyldig föra på grund av sin
eldfarliga last. Både han och
navigationsofficeren hade fått uppfattningen att "Divina"
låg stilla. Först ögonblicket före
kollisionen urskilde han dess silhuett genom
mörkret och beordrade full back.
Kollisionen stod emellertid då ej att undvika.
Den 8 februari var krigsrätten färdig med
sin dom, enligt vilken löjtnant Bowers
befunnits skyldig till att genom
försummelse ha riskerat sitt fartyg. Domen blev
dock mild — en allvarlig reprimand.
Dessförinnan hade brittiska amiralitetet
utsänt en redogörelse för kollisionen, vari
uttalades, att "Divinas" befälhavare efter
katastrofen handlat fullt riktigt.
"Truculent" bärgades den 13 mars. Ubåtens
skador var emellertid så stora, att den
ned-skrotades.
Krigsrätten hade sålunda konstaterat
att ubåtsbefälhavaren begått tjänstefel,
men den hade ej ingått på någon pröv-
Den rammade ubåten Truculent pressades
vid sammanstötningen upp mot "Divinas"
stäv.
ning av ansvarigheten för kollisionen, en
sak som låg utanför dess befogenhet.
Någon rättslig undersökning om denna kom
heller aldrig till stånd. Den skulle ha
blivit synnerligen tidsödande — man
räknade med minst tre år, innan överhuset som
högsta instans kunde vara färdigt med sin
dom — och skulle ha dragit enorma
rättegångskostnader. Såväl brittiska
amiralitetet som det svenska rederiet och dess
assuradörer var därför angelägna om att
undvika en sådan jätteprocess, och
därför träffades redan på ett tidigt stadium
en överenskommelse mellan parterna i
målet, enligt vilken amiralitetet skulle
svara för tre fjärdedelar av det slutliga
totala skadeståndsbeloppet — det gällde
här framför allt skadeståndsanspråken
från de omkomnas efterlevande — medan
det svenska rederiet skulle stå för en
fjärdedel. I enlighet med denna
överenskommelse fastställdes det svenska
rederiets skadestånd till 7 815 pund.
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
