Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges farligaste spionaffär - Livstids straffarbete - Stark oro över spionaffären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjänstemannen, vid ryska ambassaden Nikolai Orlov (mörkklädd) smyger ombord bakom ryggen
på en annan man från ambassaden. Tidigare hade en tredje tjänsteman därifrån agerat Orlov
och gått ombord för att dra uppmärksamheten från denne.
gångsbiträde hade yrkat på sinnesundersökning av den anklagade, men rätten
ansåg sådan ej påkallad. Av domskälen föredrogs en avdelning inför öppna
dörrar, medan de i övrigt förblev hemliga. Andersson mottog domen med iskallt
lugn och lät sedan klagotiden löpa ut utan att överklaga. Den 5 december började
han avtjäna sitt straff.
Med anledning av spionaffären utfärdades under senare delen av november en
generalorder med skärpta bestämmelser för att förhindra obehörig information om
försvaret. I generalordern uppräknades en mängd för krigsmakten vitala fall,
som måste hållas hemliga, däribland en del ej tidigare omnämnda. Stor
återhållsamhet anbefalldes vid delgivning av hemliga uppgifter per telefon och vid
avhandling av tjänsteangelägenheter utom tjänsten.
Stark oro över spionaffären
Press och allmänhet greps helt naturligt av stark oro över spionaffären och
de svagheter den blottat. Krav framställdes på förstärkning av säkerhetstjänsten
och på ökade maktmedel att ingripa mot personer, som kunde anses opålitliga.
Bland mängden av ledande artiklar som förekom i frågan kan citeras några
uttalanden i Svenska Dagbladet för den 6 november:
Allmänhetens oro och indignation inför de avslöjanden som ägt rum under rättegången mot
den kommunistiske marinspionen vittnar om att det onda åtminstone haft ett gott med sig:
även i kretsar, där tidigare varningar avfärdats som ett utslag av spökrädsla, växer insikten,
att det landsförrädiska undermineringsarbetet är en dödlig fara — en fara som endast kan
avvärjas genom folkets vaksamhet och ökning av de kontrollerande myndigheternas
möjligheter att ingripa mot misstänkta personer. Det är hög tid att detta blir erkänt. Vi borde för
länge sedan ha lärt av andra länders bittra erfarenheter. . . . Det blir nu en uppgift för
myndigheterna och allmänheten att samverka i en ordentlig storstädning på alla hotade områden.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
