Blivande konsult och efterträdare till herr Quensel var, som nämnts, herr Lin-dell. Ministerskiftena i övrigt ägde rum den 1 oktober. I ett tal i Skutskär den 30 september förklarade statsminister Erlander, att han hade den uppfattningen, att bondeförbundet icke frågade efter vilka kastvindar, som blåser, utan i stället skulle bli en partner att lita på. Finansminister Sköld uttalade i ett föredrag i Malmö den 18 oktober, att den ekonomiska politik, som den föregående regeringen hade inlett, komme att fullföljas. Den av bondeförbundstidningen Svenska Landsbygden utgivna Landsbygdens Kalender, som utkom vid jultiden, omtalade, att de första resonemangen mellan socialdemokrater och bondeförbundare om en ny koalition hade upptagits vid månadsskiftet april—maj. ”De gick”, hette det, ”till en början huvudsakligen ut Efter konseljen den 28 september, dagen efter det beslut fattats om regerings samverkan mellan socialdemokraterna och bondeförbundet, samlades regeringens medlemmar som vanligt på sitt ”stamkafé” vid Västerlånggatan. Bilden visar fr. v. civilminister John Lingman, försvarsminister Allan Vougt (sedan landshövding i Malmöhus län), justitieminister Herman Zetterberg (skymd), ecklesiastikminister Hildur Nygren (sedan åter undervisningsråd), statsrådet Sven Andersson och inrikesminister Eije Mossberg (utnämnd landshövding i Kopparbergs län). på att undersöka stämningen inom de båda partierna rörande projektet. Socialdemokraterna var synnerligen angelägna om att saken icke skulle bli känd, då ett nytt nej från bondeförbundet skulle kännas besvärande för dem. Därav de många dementierna, då rykten om att något var i görningen trots allt börjat cirkulera”. Först på höstsidan blev frågan på allvar aktuell. Ännu ett av de avgångna statsråden, nämligen herr Vougt, placerades som länschef. Han utnämndes den 21 december till landshövding i Malmöhus län efter Arthur Thomson, som den 10 december hade valts till universitetskansler. Efter herr Norup intog godsägare Gösta Liedberg posten som Lantbruksförbundets ordförande. En förutsättning för bondeförbundets inträde i ministären Erlander var, att valsättet skulle ändras, så att valkarteller icke vidare vore behövliga. I mitten av december framlade också 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning ett förslag om reform av det proportionella valsättet vid val till andra kammaren. 75