Ekonomiska föreningar. En ny lag om ekonomiska föreningar antogs av riksdagen, innebärande en genomgripande omarbetning av 1911 års lag i ämnet. Begreppet ekonomisk förening är i den nya lagen betydligt snävare utformat än tidigare. Utförliga bestämmelser meddelas om styrelsens redovisningsskyldighet, om fusion mellan föreningar m. m. Elskatt. En ny form av indirekt beskattning — elskatt — beslöts av riksdagen med i huvudsak samma motivering som den dubbla automobilskatten. El skatten utgår med 10 proc, av erlagda kraftavgifter vid högspänd kraft och med 1 öre kWh för lågspänd kraft för småindustri och hemmen. Fastighet sbildning slagstiftning en blev föremål för vissa ändringsbeslut, som åsyftade att öka lantmäteriorganisationens kapacitet. Filmproduktionen. För att förbättra den svenska filmproduktionens lönsamhet beslöts, att visst stöd från statens sida skulle utgå till denna produktion, till en början dock endast för långfilmer. Stödet skulle utgå för en tid av fyra år från den 1 juli 1951. Folkpensionen. Vissa ändringar beslöts i folkpensionslagen för att möjliggöra tätare utbetalningar av indextilläggen. Försvarsberedskap. Sedan K. M:t för år 1951 mot bakgrunden av det skärpta utrikespolitiska läget beslutat en forcering av repe-titionsövningarna, antogs av riksdagen en lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att fullgöra repetitions- och beredskapsöv-ningar. Avsevärda belopp ställdes även till förfogande för arméns fortsatta repetitions-övningar i krigsförband. Hovstaten. Ett särskilt apanageanslag om 75 000 kr. uppfördes i hovstaten för hertigen av Halland, att utgå under kronprins Carl Gustafs omyndighetstid. Till täckande av kostnaderna för Gustaf V :s begravning anvisades 125 000 kr. Hyresregleringslagen jämte vissa därmed sammanhängande lagar förlängdes för ytterligare ett år t. o. m. den 30 sept. 1952. Idrott. Till fonden för idrottens främjande avsattes 5,5 milj, kr., vilket innebar en höjning med 1,5 milj. kr. Investerings skatt. Riksdagen beslöt en tillfällig skatt i syfte att motverka eller begränsa mindre angelägna investeringar i varulager och inventarier (investeringsskatt). Jordbrukets rationalisering. Riksdagen medgav, att statlig kreditgaranti finge beviljas för rationaliseringsändamål samt för jordbruksegnahemslån och driftslån inom en låneram av 58 milj. kr. och anvisade 9,5 milj. kr. till jordbrukets fortsatta rationalisering. Jordbruksregleringen. Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisades 34 milj. kr. (1950/51 191 milj, kr.), och till producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk 69 milj, kr. Riksdagen godkände vissa åtgärder för en omläggning av jordbruksproduktionen mot ökad göddjursproduktion och en utvidgning av brödsäds- och fodersädsod-lingen i samband med minskning av mjölk- och äggproduktionen. Jordförvärvslagen. Vissa ändringar beslöts för att förhindra ett kringgående av denna lag. Järnvägar. Staten förvärvade enligt riksdagens beslut aktiemajoriteten i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, som äger Roslags-banan. Litterära verk. Riksdagen beslöt en ytterligare provisorisk förlängning på fem år av skyddstiden för litterära och musikaliska verk. Penninglotteriet. Priset per lottsedel höjdes med 1 kr. till 13 kr. Luftfarten. Fortsatt subventionering beslöts av den inrikes luftfarten och ABA beviljades lån m. m. i anslutning till tidigare beslut om utvidgning av det skandinaviska luft-fartssamarbetet inom SAS. Norrbottens järnverk erhöll för sin fortsatta utbyggnad ytterligare betydande kapitaltillskott. Ortsavdragsreformen. För täckande delvis av kommunernas inkomstbortfall genom höjningen av de kommunala ortsavdragen anvisade riksdagen 61 milj. kr. Postavgifterna, med vissa undantag, höjdes enligt riksdagens beslut den 1 juni 1951. De höjda avgifterna i tidningsrörelsen skulle dock tillämpas först fr. o. m. den 1 jan. 1952. Preliminär skatt en. För att vinna ett bättre uppbördsresultat i fråga om den preliminära skatten beslöt riksdagen, att ränta efter 5 proc. fr. o. m. 1952 års taxering skulle uttagas å kvarstående skatt, som överstiger 1 000 kr. Å andra sidan skulle 3 proc, ränta erhållas på för mycket inbetald skatt, under motsvarande förutsättning. Prisregleringslagen förlängdes på ytterligare ett år såsom ett led i strävandena att stabilisera penningvärdet, varjämte K. M:t erhöll fortsatt bemyndigande att uttaga prisutjämningsavgift. Provårsinstitutionen föreslogs omlagd i syfte att genom en förkortad utbildningstid förbättra lärartillgången och öka kapaciteten hos lärarutbildningsanstalterna. Prästlönereformen, som i princip beslutats 1949, skulle enligt riksdagens nu fattade beslut träda i tillämpning den 1 jan. 1952. Radiolicensavgiften höjdes till 15 kr. med hänsyn till de ökade kostnaderna för rundradiorörelsen. Religionsfrihet. En religionsfrihetslag antogs av riksdagen, innefattande allmänna prin-cipstadganden rörande den religiösa friheten samt regler för medlemskap i och utträde ur svenska kyrkan. Enligt lagen skulle kloster kunna inrättas i Sverige efter tillstånd av K. M :t. Riksbankens sedelutgivningsrätt maximerades provisoriskt till 4 100 milj, kr., vilket innebar en ökning med 600 milj. kr. 86