Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen. Av byråchefen Torsten Bjerlöw
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1951
Av byråchefen TORSTEN BJERLÖW
T (T tTl års riksdag sammanträdde den 10 januari till vårsession, som pågick
Xj/Dx till den 31 maj. Sjuksköterskekonflikten föranledde riksdagens
inkallande till en extra session den 6 september, som dock sedan konflikten bilagts
förhandlingsvägen kunde avslutas redan den 13 september. Riksdagens
höstsession pågick under tiden 16 oktober—13 december.
Riksstaten upptog för budgetåret 1951/52 utgifter till belopp av 5 751 025 700
kr. på driftbudgeten och 559 864 900 kr. på kapitalbudgeten. På statsregleringen
beräknades för nämnda budgetår uppkomma ett budgetöverskott av 655 369 500 kr.
Ä tilläggsstat II för budgetåret 1950/51 anvisades på driftbudgeten sammanlagt
209 617 400 kr., varav 112,5 milj. kr. till täckande för första halvåret 1951 av
höjningen av statstjänstemännens löner och pensioner, och på kapitalbudgeten
102 792 800 kr., varav över hälften belöpte på kostnader för bränsleförsörjningen.
En särskild beredskapsstat för försvarsväsendet antogs i likhet med de närmast
föregående åren. Ytterligare anvisades under höstsessionen å en tilläggsstat I för
budgetåret 1951/52 anslag å driftbudgeten till belopp av 55 milj. kr. samt å
kapitalbudgeten till belopp av 70 milj. kr. Slutligen bemyndigades K. M:t att
under budgetåret 1951/52, om arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av
ett belopp av 200 milj. kr. meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka
anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.
VÅRSESSIONEN
Arbetslösheten. Kostnaderna för
arbetslöshetens bekämpande hade för budgètåret
1951/52 beräknats till 21,1 milj. kr. Med
hänsyn till en reservation å tidigare anslag
för ändamålet kunde anslaget nu
begränsas till 17,6 milj. kr.
Automobilskatt. Efter gemensam votering och
med mycket knapp röstmarginal beslöts en
provisorisk fördubbling av
automobilskat-ten för tiden t. o. m. den 30 juni 1952.
Skatten var väsentligen motiverad av
penningpolitiska skäl och avsåg att öka
budgetöverskottet och minska statens
lånebehov.
Bankrörelse. Lagarna om rätt för Konungen
att i vissa fall meddela särskilda
bestämmelser om bankaktiebolags kassareserv
samt ang. bankaktiebolags inlåning
förlängdes på ytterligare ett år.
Barnresor. I enlighet med en av statsrådet
Sköld till statsrådsprotokollet anförd
reservation beslöts efter gemensam votering, att
en särskild avgift skulle uttagas vid fria
barnresor utom till barnkolonier.
Bomull. Riksdagen godkände Sveriges
anslutning till Internationella rådgivande
bom-ullskommittén (ICAC), som är en
sammanslutning mellan de viktigaste
bom-ullsproducerande och flertalet av de
ledande bomullskonsumerande länderna.
Bostadsförsörjningen. Endast smärre
jämkningar beslöts i grunderna för lån och
bidrag till främjande av
bostadsförsörjningen i avvaktan på resultatet av vissa
utredningar ang. bostads- och
hyrespoliti-ken. Till lånefonden för bostadsbyggande
anvisades 265 milj. kr. och till
hyresrabatter till mindre bemedlade, barnrika
familjer 37 milj. kr.
Bränslefrågan. Sammanlagt 110 milj. kr.
anvisades för inköp av ved och fossila
bränslen. Beslutet härom utgjorde ett led
i strävandena att mot bakgrunden av den
rådande politiska spänningen i världen
bygga upp en bränslereserv. K. M :t
bemyndigades tillika att vidtaga åtgärder för
tryggande av tillgången på tonnage för
koltransporter.
Byggnadsregleringen förlängdes för ytterligare
ett år med hänsyn till den försämring av
det ekonomiska läget, som ägt rum.
Chefstjänstemän. Den länge väntade
lönerevisionen för chefstjänstemän inom
statsförvaltningen (råds- och byråchefstjänster m.
fl.) genomfördes.
Civilförsvaret. Riksdagen beslöt ökad
medelsanvisning till civilförsvaret med hänsyn
till det spända utrikespolitiska läget. Vissa
ändringar beslöts samtidigt i
civilförsvarslagen för att skapa en rättslig grundval
för en utbyggnad av skyddsrumsbeståndet.
Avsikten var att för hela civilbefolkningen
skulle anordnas fullträffsäkra allmänna
skyddsrum inom särskilda större
upptagningsområden. Statsbidrag till sådana
skyddsrum skulle i regel utgå med 2/3 av
nettokostnaderna.
Dyrortsgrupperingen. Beslut fattades om en
principutredning i dyrortsfrågan.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
