- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugonionde årgången (händelserna 1951) /
93

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Krigsmakten 1951

Avlösning på överbefälhavarposten skedde
under året. General Helge Jung, som
avgick 1 april, efterträddes sålunda av
försvarsstabschefen generalmajor Nils Swedlund, som
i samband härmed 52-årig befordrades till
tre-stjärnig general. Utnämningen, som kom
överraskande, väckte kritisk debatt. Till general
Swedlunds efterträdare som försvarstabschef
utsågs generalmajor Rickard Åkerman. Även
i den politiska ledningen av försvaret blev
det personskifte i det att försvarsministern
Allan Vougt i samband med höstens
regeringsbildning ersattes av förre
kommunikationsministern Torsten Nilsson.

Den nye ÖB general Nils Swedlund.

Icke minst till följd av den utrikespolitiska
spänningen kom krigsmaktens tillstånd och
behov att 1951 liksom 1950 bli föremål för
mycket stor inrikespolitisk uppmärksamhet.

I statsverkspropositionen överskred
för-svarshuvudtiteln för första gången i
”fredstid” miljardstrecket. Detta betingades dock
delvis av penningvärdets fall, och flera
vik

tiga frågor förblev olösta. Underlåtenheterna motiveras bl. a. med att 1949 års
försvarsutrednings slutliga förslag skulle avvaktas. Strax efter
statsverkspro-positionens avlämnande förklarade emellertid utredningens ordförande, förre
överståthållaren Nothin, i en skrivelse till statsministern den 16 januari, att
utredningen icke borde få utgöra hinder för någon åtgärd att stärka landets
försvar, vilken av statsmakterna i rådande läge kunde befinnas påkallad.
Nothin-kommittén begärde de facto, om icke formellt, att befrias från sitt uppdrag.

Mot denna bakgrund förenade sig den borgerliga oppositionen om en
gemensam försvarsmotion som, undertecknad av partiledarna herrar Hedlund,
Hjalmarson och Ohlin, den 26 januari framlämnades till riksdagen. I motionen yrkades att
gruppchefernas utbildningstid omedelbart skulle förlängas, varjämte
tjänstgöringens längd ånyo borde prövas även för övriga värnpliktiga. Arméns bristfälliga
beredskap påtalades. Artilleriets nybeväpning framhölls särskilt. En
snabbutredning begärdes beträffande de fartygstyper, som skulle ersätta föråldrade
stads-och kustjagare. 1948 års riksdags principbeslut om jaktflygets förstärkning i full
omfattning borde snarast genomföras.

Inför det utrikes- och inrikespolitiska trycket tvingades regeringen — innan
riksdagen hunnit ta ställning till de olika frågorna — att själv vidta eller
föreslå nya åtgärder. För att öka den personella beredskapen, men även
kuppberedskapen vid armén, beslöts sålunda, att den inneliggande rekrytklassen
inklusive gruppcheferna skulle i utbildningssyfte kvarhållas en månad till mitten av
april. Repetitionsövningarna i krigsförband skulle forceras och sammanlagt
125 000 man inkallas i sex omgångar från nämnda tidpunkt intill mitten av
november, d. v. s. under den ur beredskapssynpunkt kritiska delen av året. De s. k.
spärrarna för repetitionsövningar, vilka föregående år vållat stora luckor i
krigs-förbanden, hävdes. Oberoende av föregående beredskapstjänst beslöts sålunda,
att åldersklasserna 1933—42 samt och synnerligen skulle fullgöra ytterligare två

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 3 12:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1951/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free