Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
repetitionsövningar och de yngre tre. Tio dagars extra befälsövning för allt
värnpliktigt befäl infördes även.
Något definitivt beslut om hela utbildningstidens längd blev det emellertid icke
under 1951 års riksdag, alltjämt under hänvisning till riksdagsman Lindholms
nu tvååriga enmansutredning. Omedelbart före anträdandet av en resa till USA
tillsammans med en militär studiedelegation tillkännagav emellertid herr
Lindholm den 1 augusti det preliminära resultatet av sin utredning. Han konstaterade
sålunda, att den dåvarande nio månaders gruppchefsutbildningen gav ett resultat
behäftat med synnerligen allvarliga brister. För att råda bot härpå ansåg
utredningsmannen, att första tjänstgöringen för de blivande gruppcheferna borde
förlängas med 40 dagar jämte 10 dagar före var och en av de tre
repetitionsöv-ningarna, d. v. s. sammanlagt 2% månad. Men även de meniga värnpliktigas
utbildning måste enligt hr Lindholm förlängas med 20 dagar. Efter återkomsten
från USA framlade han slutligt förslag i överensstämmelse med ovanstående.
Den stora försvarsdebatten i riksdagen i slutet av maj, som framför allt skulle
behandla de olika vapengrenarnas materielfrågor, kom i alltför hög grad att röra
sig om försvarsministerns person och blev en besvikelse. Några förstärkningar
utöver den av statsutskottets socialdemokratiska majoritet tillstyrkta
propositionen blev det icke. Riksdagen biföll regeringens på Nothinkommitténs
delbetänkande av den 4 juli 1950 grundade förslag att i rationaliseringssyfte uppdela Skånska
kavalleriregementet på pansarinfanteriregementena I 7 och I 15 och låta
Norrbottens artillerikår uppgå i Bodens artilleriregemente. Artillerikåren, som existerat
sedan 1925, införlivades med regementet den 1 juli. Göta artilleriregemente
mo-toriserades och arméns radarskola skulle byggas. Förslaget att förflytta arméns
jägarskola från Kiruna till Norrbottens regemente i Boden antogs icke. Öresunds
marindistrikt indrogs.
Chefen för marinen tövade icke att verkställa den i den stora försvarsmotionen
begärda utredningen om fartygstyper m. m. Redan i juni framlades sålunda en
sexårsplan för ersättningsbyggnad av vissa fartyg, som snart skulle falla för
ål-dersstrecket, omfattande 4 jagare av modifierad ölandstyp — billigare än den
under byggnad varande Hallandstypen ■—, ett minfartyg av ny typ, 3 ubåtar, 12
min-svepare, 11 större kombinerade motortorped-motorkanonbåtar — en intressant
nyhet — samt 15 motortorpedbåtar av mindre typ. Dessutom föreslogs, att 5 äldre
jagare samt 6 kustjagare borde ombyggas till s. k. fregatter. Den årliga
byggnads-kvoten beräknades till 62 miljoner kr. enligt prisläget den 1 juli 1950. Riksdagens
höstsession beslöt att utlägga beställningar för 2 jagare och 6 större torpedbåtar.
Verksamheten vid vapengrenarnas olika förband under senare delen av året
dominerades av de stora övningarna under hösten. De inleddes med flygvapnets
eskaderövningar i början av september, följda av en flygvapenövning i samverkan
med marinen över Östersjön och östra Mellansverige. Det hela kulminerade med
den stora västgötamanövern mellan Tidaholm och Mullsjö under första
oktoberveckan. I denna deltog 35 000 man ur arméns repetitionsövande krigsförband
samt huvuddelen av flygvapnet. Bland de positiva erfarenheterna märktes
arméförbandens förmåga att dölja sig för flyget, men bristande initiativ konstaterades
bl. a. också på sina håll i den avslutande kungakritiken — främst en följd av
den korta utbildningstiden för befälet.
Flera besök i utlandet gjordes under året. Krigsskolan var i Norge och
krigshögskolan studerade de kontinentala slagfälten från andra världskriget vid
Arn-hem, i Normandie och Ardennerna. Kustflottan besökte bl. a. Storbritannien med
de högmoderna Tre kronor-kryssarna och ölandsjagarna. Luftvärnskryssaren
Gotland gjorde den obligatoriska långresan med kadetter till utomeuropeiska
hamnar. Flygkadettskolan gästade sin motsvarighet i Frankrike. Flygvapenchefen for
till Etiopien.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
