Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annus medicus. Av docent Ebbe Nyman - Hörselvård - Nya specialbestämmelser - Codex Ethicus - Svenska fältlasarettet i Korea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska fältlasarettet i Korea
Verksamheten vid det svenska
fältlasarettet i Pusan i Sydkorea fortsatte
under första hälften av 1951 i oförminskad
och till och med ökad omfattning. I
början av året utvidgades nämligen
sjukhuset till 550 sängar mot ursprungligen
beräknade 200 men med oförändrat antal
svenska anställda. Sedan i juli månad
förhandlingar om vapenstillestånd inletts
och stridsverksamheten i samband
därmed starkt reducerats nedgick
tillströmningen av militära patienter från
fronterna högst avsevärt, varigenom den
svenska sjukvårdspersonalen fick möjlighet
att biträda med sjukvård vid
krigsfångeläger i närheten av Pusan.
Söndagen den 23 september firades
årsdagen av det svenska sjukhusets start
med en högtidlighet, vid vilken
chefläkaren för FN-styrkorna i Fjärran östern
general Hume höll högtidstalet. Bland
övriga talare märktes åttonde arméns
chefläkare överste Page, som framförde
hälsningar från överbefälhavaren general
Ridgway, samt chefen för åttonde armén
general van Fleet. Under det första
verksamhetsåret hade vid sjukhuset
behandlats 10 000 patienter från 16 nationer.
Sjukhusets förste chef medicinalrådet
Carl Erik Groth avlöstes den 1 mars av
dr Nils Tolagen, överläkare vid Falu la-
Doktorerna Nils Tolagen (t. v.) och Rolf
Kaijser.
saretts kirurgiska avdelning, och
samtidigt fick ett 80-tal av sjukhusets
personal avlösning från Sverige. Bland de
utresande var dr Ola Månsson, Uppsala,
vilken ersatte professor G. Rundberg som
hygienisk expert. Ny chefläkare blev från
1 augusti dr Rolf Kaijser, chef för
lasarettet i Karlstad, och ifrån 1 januari 1952
dr Bodo von Garreltz vid Södersjukhuset
i Stockholm, dessförinnan verksam vid
sjukhuset som förste kirurg.
bedrevs pedagogisk verksamhet med utbildning av teknisk personal, s. k.
audio-metriser, och hörselvårdsassistenter i samarbete med Svenska
landstingsförbundet. Ett stort intresse ur socialmedicinsk synpunkt tillkom den hörselträning av
starkt hörselskadade (”döva”) barn enligt dr Erik Wedenbergs metod, som
möjliggjordes genom Sveriges scoutförbunds aktion med 40-årsjubileumsgåvan till
döva barn. Smärre lekskolor av typen halvdaghem startades i Stockholm,
Deger-näs, Skellefteå och Göteborg.
Nya specialitetsbestämmelser
I slutet av året fattade Sveriges läkarförbund efter långvariga utredningar
beslut om successivt tillämpande av nya krav för de svenska läkarnas rättighet
att annonsera viss specialitet. I stort sett innebar de nya bestämmelserna, att
specialiseringen inom vart och ett av 25 olika fack skulle kräva en
utbildningstid utöver legitimationen av fem år i stället för tidigare tre. Beslutet var klart
motiverat med hänsyn till utvecklingen inom läkekonsten och anslöt sig till en
sedan länge märkbar tendens bland läkarna att spontant förlänga sin
utbildningstid för specialisering.
Codex Ethicus
Samtidigt med de nya specialitetsbestämmelserna antog Sveriges läkarförbund
ett antal läkarregler sammanfattade under beteckningen Codex Ethicus. Inte
heller här rörde det sig om några nyheter de facto, men väl om en pregnant
formulering av de regler, som varje svensk läkare måste följa, för att kårens standard
och anseende skall kunna hållas på en önskvärt hög nivå.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
