Svenska fältlasarettet i Korea Verksamheten vid det svenska fältlasarettet i Pusan i Sydkorea fortsatte under första hälften av 1951 i oförminskad och till och med ökad omfattning. I början av året utvidgades nämligen sjukhuset till 550 sängar mot ursprungligen beräknade 200 men med oförändrat antal svenska anställda. Sedan i juli månad förhandlingar om vapenstillestånd inletts och stridsverksamheten i samband därmed starkt reducerats nedgick tillströmningen av militära patienter från fronterna högst avsevärt, varigenom den svenska sjukvårdspersonalen fick möjlighet att biträda med sjukvård vid krigsfångeläger i närheten av Pusan. Söndagen den 23 september firades årsdagen av det svenska sjukhusets start med en högtidlighet, vid vilken chefläkaren för FN-styrkorna i Fjärran östern general Hume höll högtidstalet. Bland övriga talare märktes åttonde arméns chefläkare överste Page, som framförde hälsningar från överbefälhavaren general Ridgway, samt chefen för åttonde armén general van Fleet. Under det första verksamhetsåret hade vid sjukhuset behandlats 10 000 patienter från 16 nationer. Sjukhusets förste chef medicinalrådet Carl Erik Groth avlöstes den 1 mars av dr Nils Tolagen, överläkare vid Falu la- Doktorerna Nils Tolagen (t. v.) och Rolf Kaijser. saretts kirurgiska avdelning, och samtidigt fick ett 80-tal av sjukhusets personal avlösning från Sverige. Bland de utresande var dr Ola Månsson, Uppsala, vilken ersatte professor G. Rundberg som hygienisk expert. Ny chefläkare blev från 1 augusti dr Rolf Kaijser, chef för lasarettet i Karlstad, och ifrån 1 januari 1952 dr Bodo von Garreltz vid Södersjukhuset i Stockholm, dessförinnan verksam vid sjukhuset som förste kirurg. bedrevs pedagogisk verksamhet med utbildning av teknisk personal, s. k. audio-metriser, och hörselvårdsassistenter i samarbete med Svenska landstingsförbundet. Ett stort intresse ur socialmedicinsk synpunkt tillkom den hörselträning av starkt hörselskadade (”döva”) barn enligt dr Erik Wedenbergs metod, som möjliggjordes genom Sveriges scoutförbunds aktion med 40-årsjubileumsgåvan till döva barn. Smärre lekskolor av typen halvdaghem startades i Stockholm, Deger-näs, Skellefteå och Göteborg. Nya specialitetsbestämmelser I slutet av året fattade Sveriges läkarförbund efter långvariga utredningar beslut om successivt tillämpande av nya krav för de svenska läkarnas rättighet att annonsera viss specialitet. I stort sett innebar de nya bestämmelserna, att specialiseringen inom vart och ett av 25 olika fack skulle kräva en utbildningstid utöver legitimationen av fem år i stället för tidigare tre. Beslutet var klart motiverat med hänsyn till utvecklingen inom läkekonsten och anslöt sig till en sedan länge märkbar tendens bland läkarna att spontant förlänga sin utbildningstid för specialisering. Codex Ethicus Samtidigt med de nya specialitetsbestämmelserna antog Sveriges läkarförbund ett antal läkarregler sammanfattade under beteckningen Codex Ethicus. Inte heller här rörde det sig om några nyheter de facto, men väl om en pregnant formulering av de regler, som varje svensk läkare måste följa, för att kårens standard och anseende skall kunna hållas på en önskvärt hög nivå. 105