de. Men i stort sett visade sig dessa hormonpreparat icke vara de välsignelse-bringande läkemedel, som man från början hoppats. Som medel och verktyg i den vetenskapliga forskningen befäste de dock ytterligare sin ställning. Cancerforskningen Ökade möjligheter för forskningen rörande kräftsjukdomarna är ett önskemål i alla länder. Dessa sjukdomars natur och särart skapar även gynnsamma betingelser för frivilliga insatser i stor skala, och trots att få andra medicinska forskningsområden erhållit så stora ekonomiska resurser, återstår ännu mycket, ja, det väsentliga, att göra. I vårt land planlades under 1951 en större kampanj för stöd åt kräftforskningen, vari bl. a. ingår bildandet av en riksförening efter mönster av Nationalföreningen mot tuberkulos och Riksföreningen mot reumatism. Man räknade härvid med allmänhetens förståelse för att det rör sig om vetenskapliga frågor av avsevärd svårighetsgrad och att snabba och avgörande framsteg på kort sikt icke är att vänta. Sannolikt finns många olika orsaker till kräfta, och forskningen kan på detta område räkna med ett synnerligen mödosamt framträngande steg för steg och under stora insatser av arbete och kapital. Hjärt- och blodkürlssjukdomarna Den ständigt ökande anparten i den allmänna dödligheten, som hjärt- och kärlsjukdomarna står för, medförde ett stigande intresse för profylax och terapi på detta område. De viktigaste sjukdomsgrupperna härvidlag är medfödda hjärtfel, förvärvade hjärtfel (huvudsakligen som följdtillstånd efter akut reumatisk feber), blodtryckssjukdomarna och, störst och viktigast av dem alla, åderförkalkningen. Det blev alltmera uppenbart, att profylaktiska åtgärder innebär den enda framkomliga vägen i stort; när den definitiva skadan i hjärta och blodkärl väl är manifesterad är vi relativt maktlösa. Det allt överskuggande problemet om åderförkalkningen, dess orsaker och förebyggande, bringades under året knappast närmare sin lösning. De lovande iakttagelser, som gjordes av amerikanska forskare under år 1950 beträffande vissa fett-äggvitemolekyler av speciella egenskaper, ledde under 1951 inte till några väsentliga framsteg. Blodtryckssjukdomarna angreps från skilda utgångspunkter, bl. a. med medicinska åtgärder i syfte att åstadkomma mera betydande minskning av trycket, men resultaten var icke entydiga. Viktiga erfarenheter samlades, inte minst i vårt land genom kirurgerna Crafoord och Wulff, beträffande den kirurgiska behandlingen av vissa förvärvade hjärtfel, de s. k. mitralisstenoserna. Denna form av hjärtfel är en komplikation till en vanligen i unga år genomgången reumatisk feber. Ingreppet består i vidgning av den förträngda passagen mellan vänstra hjärthalvans förmak och kammare. I lyckade fall erhölls en dramatisk förbättring och man kunde fastslå, att ingreppet kommer att få en alltmera ökad betydelse vid denna form av hjärtfel. Hörselvård Det s. k. audiologiska laboratoriet vid Karolinska sjukhusets öronklinik daterar sig visserligen från hösten 1948 men fick sin utformning först under 1951, tack vare donationsmedel från Wallenbergska stiftelsen. Där sysselsattes en läkare, en ingenjör och en teknisk assistent under ledning av docent L. Holmgren. Forskningsuppgifterna låg på det kliniskt-hörselfysiologiska området, förebyggande av hörselskador hos barn, utredning av hörselskador hos vuxna och deras kompensation genom hörapparater. Vidare studier över mekanismen vid operativ behandling av s. k. otoskleros, en utbredd form av hörselskada. Slutligen 104