Ekonomisk översikt Av redaktör ÄKE LANTZ UTLANDET Kostnadsstegringarnas år Kraftiga kostnadsstegringar och utpräglade inflationstendenser blev främsta kännetecknet för tiden efter krigsutbrottet i Korea den ödesdigra midsommaren 1950, som utlöste en intensifierad rustningskonjunktur och besvärande rubbningar i världsekonomien. De målmedvetna försöken från olika internationella samarbetsorgan att rasera de på nytt växande handelsbarriärerna stötte under sådana förhållanden på betydande svårigheter. Skärpta export- och importbestämmelser samt en återgång till det bilaterala handelsmönstret blev allt vanligare företeelser under 1951 års lopp. Den kumulativa inflationsprocessen fick en kraftig stimulans av flertalet staters oförmåga att genom interna kraftåtgärder sätta en spärr för de ovanligt starka kostnadsstegringarna. Haussen på råvarumarknaderna kunde emellertid brytas under de första månaderna av 1951 tack vare en försiktigare inköpspolitik, främst från de amerikanska beredskapsmyndigheternas sida. Lagermättnad och ökat köpmotstånd över huvud inför de höga priserna samverkade även till det följande råvaruprisfallet där botten nåddes i september. Därefter började priskurvorna återigen peka uppåt, inte minst för dollarråvaror. Prisfallet för råvarorna fick dock ingen motsvarighet när det gällde industriprodukter i allmänhet, snarare kunde man iaktta vissa tendenser till ytterligare prisstegringar utöver den höjning om ca 20 % som inträtt från krigsutbrottet i Korea till sommaren 1951. De samfällda ansträngningarna att minska den allmänna knappheten på råvaror ledde efter initiativ från Förenta staterna, England och Frankrike i mars 1951 till upprättandet av den internationella råvarukonferensen i Washington (IMC) till vilken anslöts 28 länder, däribland Sverige. Råvarukonferensens sju varukommitteer inriktade sig i första hand på att söka minska efterfrågan på särskilt eftertraktade råvaror, vilket av allt att döma även bidrog till prisfallen på råvarumarknaderna. Industriproduktionen gjorde fortsatta framsteg under 1951, även om uppgången dämpades något som följd av knappheten på industriella råvaror — framför allt kol — och i en del fall även brist på kvalificerad arbetskraft. Under senare delen av året inträdde emellertid vissa avmattningstendenser för konsum-tionsvaruindustrien. Verksamheten inom övriga industrigrenar var fortfarande intensiv — inte minst för rustningssektorn. Det främst genom prisförskjutningar försämrade betalningsförhållandet mellan Västeuropa och dollarländerna utgjorde ett allvarligt inslag, vilket huvudsakligen förklarades med att priserna på i första hand sterlingråvaror sjönk snabbare än priserna på dollarråvaror. Den under de närmast föregående åren lovande avvecklingen av Västeuropas betalningsunderskott gentemot dollarområdet, som under 1950 reducerats till ca 1 miljard dollar från 8 miljarder 1947, bröts sålunda under 1951. Omkring två tredjedelar av det till ca 2,5 miljarder dollar ökade västeuropeiska betalningsunderskottet hänförde sig huvudsakligen till ogynnsamma prisförskjutningar. Med hänsyn till att Marshallhjälpen stod inför sin avveckling med utgången av 1951 kom denna nya fas i pris- och betalningsförhållan-dena synnerligen olägligt. De betalningsstörningar som blev en följd av denna 118