Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Utlandet: Kostnadsstegringarnas år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utveckling framträdde inom OEEC-länderna tydligast i de månatliga
redovisningarna från den europeiska betalningsunionen (EPU), vars begynnelsekapital
om 350 milj, dollar på 18 månader smälte samman till 210 milj, dollar.
Betalningsunionen ställdes vid upprepade tillfällen inför krisartade situationer i
samband med de våldsamma svängningarna i de deltagande ländernas saldon och
speciellt Belgiens stora överskott, som krävde speciella betalningsarrangemang.
Förutsättningarna för den internationella handeln underlättades inte av
förhållandena i Asien, där betydande områden bildat en sluten värld eller nya
statsbildningar kämpade med avsevärda initialsvårigheter både på det politiska
och på det ekonomiska planet. Oljekonflikten mellan Persien och Storbritannien
samt den stigande oron på andra håll, främst i Egypten men även Nordafrika
i övrigt, utgjorde andra signifikativa inslag.
Sveriges delegation vid handelsförhandlingarna i Moskva vid avresan från Bromma den 27
november: fr. v. förste sekreterare B. Swärd, envoyé E. Modig, direktör G. Osvald, KF, sekreterare
S. Corneliusson, intendent E. Burman och generaldirektör II. Qvistgaard.
I Latinamerika fortsatte den inflatoriska utvecklingen, bl. a. i Argentina,
samtidigt som det alltsedan Koreakrigets utbrott ökade tillflödet av dollarmedel
sinade och vändes i motsatt riktning.
Handeln mellan öst- och Västeuropa fick starkare känning än tidigare av det
kalla kriget. Varuutbytet krympte ytterligare, bortsett från vissa —
huvudsakligen värdemässiga — ökningar i handeln mellan de nordiska länderna och
sovjetblocket. Arbetet bakom järnridån på att svetsa ihop de östeuropeiska
satellitstaterna till en med Sovjetunionen gemensam stormarknad, enligt känt
planhus-hållningsmönster, fördes vidare under 1951. De västeuropeiska
samordningspla-nerna låg i huvudsak fortfarande på diskussionsplanet —■ dock med ett viktigt
undantag. Förverkligandet av den europeiska kol- och stålpoolen
(Schuman-planen) fördes sålunda betydligt närmare sin slutliga lösning genom de av
parterna träffade preliminära besluten.
Den med Marshallepoken nära sammankopplade europeiska
samarbetsorganisa-tionen (OEEC) ställdes inför nya problem i samband med den vid 1951 års slut
förestående omvandlingen av Marshallhjälpen till i första hand ett militärt
hjälp-program under ECA:s efterträdare, Mutual Security Agency (MSA) och den
under året genomförda effektiveringen av den ekonomiska samordningen inom
At-lantpaktsorganisationen (NATO).
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
