Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Sverige: Prisstegringarnas år - Försörjningsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upp av omfattande investeringar, hög sysselsättning, stigande produktion samt en
expanderande handel med utlandet. Sverige hade under 1951 förmånen av en
gynnsam utveckling av förhållandet mellan export- och importpriser.
Förbättringen av bytesbalansen gav landet ett tillskott på 1 500 milj. kr. mot beräknade 100
milj, kr., och därmed neutraliserades mer än väl försämringen under åren 1949
och 1950 som ”kostat” oss sammanlagt omkring 900 milj. kr. Eftersom
produktionsökningen motsvarade ungefär 1 000 milj. kr. steg den tillgängliga mängden
varor och tjänster med ca 2,5 miljarder, som dock inte förbrukades genom ökad
konsumtion utan till övervägande del användes till att förstärka våra reserver
i form av lager och valutor.
De häftiga internationella prisstegringar, som utlöstes av krigsutbrottet i Korea
i mitten av 1950, fick i Sverige en extra stimulans då subventionerna planenligt
slopades mot slutet av 1950. Sverige kom därmed bland toppländerna i den
internationella prisvågen, vartill också bidrog otillräckliga interna åtgärder för att
skydda penningvärdet. Prisstegringarna under 1951 påskyndades självfallet av de
ansenliga löneupplyftningarna på omkring 20 procent. Vidare bör i detta
sammanhang nämnas exportkonjunkturen för i första hand skogsindustriens
produkter, vilket i sin tur utlöste kraftiga prisstegringar för rotstående skog. Prisfallet
på världsmarknaderna för ledande råvaror medförde emellertid under loppet av
året en välbehövlig avspänning i prisstegringstempot, dock utan att helt kunna
hejda uppgången i levnadskostnaderna. Mot slutet av året inleddes i stället en ny
prisstegringsperiod som en direkt följd av prishöjningar för vissa slag av
livsmedel, kläder och bränsle.
Det från ca 400 till ca 20 milj, minskade importöverskottet, och från 600 till 950
milj. kr. ökade nettofraktinkomster, medförde en förbättring av bytesbalansen
från 190 till 840 milj. kr. mellan 1950 och 1951. Landets centrala valutareserv
steg med ca 1 200 milj. kr. till nära 2 400 milj. kr. Lagerökningen uppskattades
till omkring 1 000 milj. kr. Den sistnämnda posten hänförde sig emellertid till
inte obetydlig del till textilier och skor, medan lagren av industriråvaror i
många fall torde ha minskats under året.
Den privata konsumtionen stimulerades inte av exportkonjunkturen, snarare
förelåg en viss nedgång jämfört med 1950, särskilt beträffande textilier och
livsmedel. Denna utveckling berodde i första hand på att realinkomsten för stora
grupper löntagare inte hade stigit under 1951 och på de stora
konsumtionsvaru-köpen hösten 1950 inför de väntade prisstegringarna.
I syfte att dämpa ”överkonjunkturen” skärpte statsmakterna efter hand den
ekonomiska politiken, dock utan att tillgripa det av näringslivets män allmänt
förordade räntevapnet. I oktober lade finansministern i samband med
propositionen om investeringsavgift fram ett åttapunktsprogram av följande lydelse:
1) fortsatt byggnadsreglering
2) investeringsskatt respektive investeringsavgift för att motverka en inflationistisk ansvällning
av investeringarna; tillfällig inskränkning i viss omfattning av rätten att nedskriva varulager
3) ökade prisutjämningsavgifter vid export av skogsindustriprodukter
4) lagstiftning om skattefria avsättningar till investeringskonto för skog
5) kreditbegränsande penningpolitik; åtstramning av kreditgivningen utan övergivande av
lågräntepolitiken; beredskapslagstiftning angående räntereglering
6) aktiv finanspolitik; fortsatt överbalansering av driftbudgeten och en sträng återhållsamhet i
fråga om utgifterna
7) förstärkning av priskontrollens effektivitet
8) förhandlingarna med arbetsmarknadens och näringslivets intresseorganisationer fullföljes i
syfte att vinna enighet om en samlad och återhållsam inkomstutveckling.
Försörjningsläget
Som inledningsvis nämnts hänförde sig lagerökningen i första hand till vissa
konsumtionsvaror, främst textilier. Den sista livsmedelsransoneringen kunde om-
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
