Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Utlandet: Kostnadsstegringarnas år - Sverige: Prisstegringarnas år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
importen från 90 till 60 %. Vidare lades penningpolitiken om i en stramare
riktning — vilket bl. a. kom till uttryck i en räntehöjning från 2 till 2% %.
VÄSTTYSKLAND. Den efter 1948 års valutareform intressanta
återhämtningen för det västtyska näringslivet gick vidare under 1951 trots tillstötande
komplikationer, bl. a. den under senare delen av 1950 utlösta valutakrisen, som
i februari 1951 resulterade i ett importlicensstopp. Importsiffrorna började
därmed falla för att mot slutet av året återhämtas som en följd av successiva
lättnader i licensgivningen. Den i stort sett oavbrutet stigande exportkurvan
medförde en kraftig nedskärning av importöverskottet, samtidigt som
betalningsställ-ningen mot den europeiska betalningsunionen kunde förbättras avsevärt.
Industriproduktionen låg vid mitten av 1951 ca 20 % högre än året förut trots
växande svårigheter med kolförsörjningen. Industriproduktionen var mer än
dubbelt så stor som 1948, och jordbruksproduktionen hade nått förkrigsnivån.
Stålproduktionen steg till ca 13,5 milj, ton (1938 ca 18 milj, ton), och kolproduktionen
nådde ca 118 milj. ton. Siffran för 1938 var emellertid ca 126 milj. ton. Trots att
antalet sysselsatta i kolgruvorna var högre än 1938 var kolproduktionen sålunda
7 % lägre, vilket bl. a. berodde på otillräckliga maskininvesteringar i gruvorna.
Bristen på kol sätter en bestämd gräns för en fortsatt produktionsökning inom
den västtyska industrien.
Levnadskostnaderna steg med ca 12 % från december 1950 som följd av ökade
importpriser och höjda löner. Kostnadsstegringarna hejdades under årets senare
del, då partipriserna i stort sett förblev oförändrade, medan löner och
detaljpriser visade något stigande tendens.
FRANKRIKE. Den relativa jämvikt, som uppnåtts under 1949 och första
hälften av 1950 i Frankrikes ekonomi, bröts hastigt av Koreakrisen, som blev
upptakten till en ny period av kraftiga pris- och lönestegringar, varvid de inhemska
inflationskrafterna fick ett tämligen fritt spelrum. Levnadskostnadsindex steg
mellan juni 1950 och juni 1951 med ca 20 %. Uppgången fortsatte sedan dess i
praktiskt taget oförminskat tempo på både pris- och lönesidan.
Francen råkade åter illa ut, och devalveringsryktena var ihållande.
Kapitalflykten till utlandet sköt ny fart, importen betalades i förskott och hemtagandet av
exportlikviderna fördröjdes. Myndigheterna sökte möta denna nya
förtroendekris med diskontohöjningar från 2% till 3 % i oktober samt till 4 % i november.
Vidare stramade man åt kreditgivningen, begränsade den dollarbetalade importen
samt införde vissa skattehöjningar.
Exporten var emellertid på det hela taget väl hävdad, och konkurrenskraften
gentemot utlandet påverkades inte anmärkningsvärt av de inhemska
kostnadsstegringarna. Ökade importsiffror under senare delen av 1951 medförde emellertid en
försämring av handelsbalansen. Nationalprodukten steg med ungefär 5 % från
föregående år och jordbruksproduktionen höll sig vid oförändrad nivå —
motsvarande 1938 års avkastning. Industriproduktionen låg ungefär 13 % över 1950
års nivå, och uppgången berodde huvudsakligen på förbättrad produktivitet.
De franska krisfenomenen stod egentligen inte i rimlig proportion till landets
resurser på olika områden. Budgetunderskottet under 1951 kunde t. ex.
huvudsakligen täckas utan anlitande av centralbanken. Det kraftödande kriget i Indokina
utgjorde emellertid en tung belastning på den franska ekonomien.
SVERIGE
Prisstegringarnas år
Högkonjunkturen i Sverige dämpades något inom en del områden under 1951
främst till följd av ökat köpmotstånd inom konsumtionssektorn inför de kraftiga
kostnadsstegringarna. Allmänt sett bars den ekonomiska utvecklingen fortfarande
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
