för värmekraft utgjorde 835 respektive 1 240 milj. kWh. Totalökningen blev alltså ca 1 200 milj. kWh. Investeringarna var över lag mycket betydande även under 1951. Enbart för maskiner och transportmedel uppskattades ökningen mellan 1950 och 1951 till mer än 300 milj. kr. För den totala byggnads- och anläggningsverksamheten räknade man med en ökning om drygt 100 milj. kr. trots svårigheter både med material och arbetskraft. Antalet färdigställda bostadslägenheter uppskattades till lägst 40 000 högst 44 000 mot beräknade 48 000, eller ungefär lika mycket som under 1950. Byggnadstiderna var allvarligt försenade. Tillgången på arbetskraft förbättrades något under höstmånaderna, men i stort sett var läget fortfarande präglat av knapphet framför allt på kvalificerad arbetskraft. Industrien tillfördes ett ovanligt stort antal anställda eller nära 19 000, medan arbetskraften inom jordbruksnäringen sjönk med ca 13 000 — främst en följd av den pågående mekaniseringen och rationaliseringen inom jordbruket. Sveriges tillskott under 1951 av utländsk arbetskraft utgjorde inte mindre än 15 000, varav 10 000 män. Hälften av männen och två tredjedelar av kvinnorna var från Finland. Landets bruttonationalprodukt uppskattades i 1951 års marknadspris till 38 miljarder kr. Med ett tillskott om ca 10 miljarder på importsidan steg försörjningsbalansen till 47,5 miljarder. Detta belopp användes på följande sätt: bruttoinvesteringar 11, lagerökning 1, export 10, offentlig konsumtion 4 och privat konsumtion 21,5 miljarder kr. Den utbetalade lönesumman uppskattades till ca 18 miljarder. Prisutvecklingen Utvecklingen på pris- och lönefronten fick explosiv kraft i samband med avvecklingen av de närmast föregående årens stabiliseringspolitik, som bl. a. innefattat livsmedelssubventioner och lönestopp. Till detta kom den utomordentliga exportkonjunkturen. Priserna rakade uppåt i för svenska förhållanden anmärkningsvärd takt. Levnadskostnaderna steg sålunda under hela året med inte mindre än ca 20 procent varemot stod en ungefär lika stor uppgång av löner och andra penninginkomster. Slutresultatet blev att den allmänt höjda löne- och inkomstnivån sögs upp av en motsvarande kostnadsstegring. Beallöneläget blev i själva verket något sämre än under 1950, vilket inte minst berodde på den för mera normala förhållanden avsedda skatteprogressionen, som särskilt för mellangrupperna blivit ett hotande förintelsevapen. Lönestegringen ägde till större delen rum under första hälften av året medan prisstegringen fortsatte under årets lopp, frånsett en tillfällig avmattning under sommaren. Då inträdde nämligen en påfallande stabilisering i anslutning till det internationella prisfallet på råvaror. KommerskoUegii partiprisindex (1935=100) 1950 december 253 1951 januari 266 februari 275 mars 287 april 297 maj 302 1951 juni 305 juli 305 augusti 304 september 304 oktober 306 november 317 december 318 På ett år utgjorde ökningen av partipriserna inte mindre än drygt 25 procent. Stegringen med 11 enheter mellan oktober och november 1951 berodde huvudsakligen på de rekordhöga priserna vid skogsauktionerna. Gentemot november 124