Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Produktion och investeringar - Prisutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för värmekraft utgjorde 835 respektive 1 240 milj. kWh. Totalökningen blev alltså
ca 1 200 milj. kWh.
Investeringarna var över lag mycket betydande även under 1951. Enbart för
maskiner och transportmedel uppskattades ökningen mellan 1950 och 1951 till
mer än 300 milj. kr. För den totala byggnads- och anläggningsverksamheten
räknade man med en ökning om drygt 100 milj. kr. trots svårigheter både med
material och arbetskraft. Antalet färdigställda bostadslägenheter uppskattades till lägst
40 000 högst 44 000 mot beräknade 48 000, eller ungefär lika mycket som under
1950. Byggnadstiderna var allvarligt försenade.
Tillgången på arbetskraft förbättrades något under höstmånaderna, men i stort
sett var läget fortfarande präglat av knapphet framför allt på kvalificerad
arbetskraft. Industrien tillfördes ett ovanligt stort antal anställda eller nära 19 000,
medan arbetskraften inom jordbruksnäringen sjönk med ca 13 000 — främst en följd
av den pågående mekaniseringen och rationaliseringen inom jordbruket. Sveriges
tillskott under 1951 av utländsk arbetskraft utgjorde inte mindre än 15 000, varav
10 000 män. Hälften av männen och två tredjedelar av kvinnorna var från
Finland.
Landets bruttonationalprodukt uppskattades i 1951 års marknadspris till 38
miljarder kr. Med ett tillskott om ca 10 miljarder på importsidan steg
försörjningsbalansen till 47,5 miljarder. Detta belopp användes på följande sätt:
bruttoinvesteringar 11, lagerökning 1, export 10, offentlig konsumtion 4 och privat konsumtion
21,5 miljarder kr. Den utbetalade lönesumman uppskattades till ca 18 miljarder.
Prisutvecklingen
Utvecklingen på pris- och lönefronten fick explosiv kraft i samband med
avvecklingen av de närmast föregående årens stabiliseringspolitik, som bl. a.
innefattat livsmedelssubventioner och lönestopp. Till detta kom den utomordentliga
exportkonjunkturen. Priserna rakade uppåt i för svenska förhållanden
anmärkningsvärd takt. Levnadskostnaderna steg sålunda under hela året med inte mindre
än ca 20 procent varemot stod en ungefär lika stor uppgång av löner och andra
penninginkomster. Slutresultatet blev att den allmänt höjda löne- och
inkomstnivån sögs upp av en motsvarande kostnadsstegring. Beallöneläget blev i själva
verket något sämre än under 1950, vilket inte minst berodde på den för mera
normala förhållanden avsedda skatteprogressionen, som särskilt för
mellangrupperna blivit ett hotande förintelsevapen.
Lönestegringen ägde till större delen rum under första hälften av året medan
prisstegringen fortsatte under årets lopp, frånsett en tillfällig avmattning under
sommaren. Då inträdde nämligen en påfallande stabilisering i anslutning till det
internationella prisfallet på råvaror.
KommerskoUegii partiprisindex (1935=100)
1950 december 253
1951 januari 266
februari 275
mars 287
april 297
maj 302
1951 juni 305
juli 305
augusti 304
september 304
oktober 306
november 317
december 318
På ett år utgjorde ökningen av partipriserna inte mindre än drygt 25 procent.
Stegringen med 11 enheter mellan oktober och november 1951 berodde
huvudsakligen på de rekordhöga priserna vid skogsauktionerna. Gentemot november
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
