Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Prisutvecklingen - Statsfinanserna - Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1950 blev stegringen för trävaror inte mindre än drygt 70 procent, medan
prisutvecklingen i övrigt var ganska oenhetlig. Det bör dock nämnas att de inhemska
priserna för handelsjärn under årets lopp hade stigit i tre etapper med
sammanlagt drygt 30 procent, men att de trots detta fortfarande understeg utlandets
priser. ökningen av exportpriserna utgjorde 41 procent från december 1950 till
december 1951, medan motsvarande ökning på importsidan blev 12 procent.
Levnadskostnaderna steg månad för månad med genomsnittligt drygt 1,6
procent. Socialstyrelsens levnadskostnadsindex utan skatter med 1935 som basår
visade följande utveckling: 1950 4:e kv. 171, 1951 l:a kv. 188, 2:a kv. 195, 3:e kv.
200 och 4:e kv. 204.
Statsfinanserna
Inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1950/51 utgjorde enligt
riksrä-kenskapsverkets budgetredovisning 5 821 milj. kr. mot 4 839 milj. kr. för
budgetåret 19^9/50, medan utgifterna stannade vid 5 450 milj. kr. Inkomsterna översteg
alltså utgifterna med drygt 370 milj, kr., samtidigt som reservationsanslagen
Vid Götaverken i Göteborg sjösattes den 20 september tankfartyget Fermland på 15 800 ton,
byggt för Ångbåts AB Ferm, Kristinehamn.
sjönk med ca 175 milj. kr. Inkomsterna på driftbudgeten översteg de i riksstaten
beräknade med 823 milj, kr., och i fråga om utgifterna uppstod en merutgift på
237 milj. kr. jämfört med de på riksstaten och tilläggsstat anvisade anslagen.
Riksstaten för budgetåret 1951/52 upptog enligt statsregleringen inkomster på
6 406 och utgifter på 5 751 milj, kr., innebärande ett budgetöverskott på
driftbudgeten om 655 milj. kr. Med hänsyn till förbrukningen av reservationsanslag
samt utgifterna på kapitalbudgeten uppskattades lånebehovet under nämnda
budgetår till det förhållandevis låga beloppet 250 milj. kr.
Den under 1951 beslutade investeringsskatten på 12 procent beräknades
tillföra staten ca 240 milj. kr. Den fördubblade fordonsskatten beräknades ge 105
milj. kr. och den särskilda elskatten 45 milj. kr. Den av koalitionsregeringen i
blixttempo genomtrumfade bilaccisen beräknas ge ett årsbelopp om 50 milj. kr.
Den svenska statsskulden steg under 1951 med 360 milj. kr. till 12 823 milj. kr.
Den fonderade skulden steg med 90 milj. kr. till 9 037 milj. kr. och den
tillfälliga skulden med 270 milj. kr. till 3 785 milj. kr.
Penning- och kapitalmarknaden
Penningmarknaden fick sina huvudsakliga tillskott från det fortsatta kraftiga
tillflödet av valutor. De medel som därigenom strömmade in till bankerna
placerades i stor utsträckning i skattkammarväxlar, vilket medförde att statens
kortfristiga upplåning i riksbanken kunde minskas betydligt. Ränteutvecklingen blev
efter hand påfallande stabil som följd av den successivt ökade penningtillgången.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
