Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare
bokföringspos-ter framgår av följande siffror i milj. kr.
1950 1951 Ändr. fr. 1950
Guld, dagsvärde ........................ 466 785 + 319
Utländska valutor, netto ......... 688 1 594 + 906
Övriga utländska tillgångar ............ 111 123 + 12
Obligationer och skattkammarväxlar .. 3 443 2 821 —622
Inhemsk utlåning........................ 210 247 + 37
Affärsbankernas checkräkning ........... 312 522 + 210
Sedelomlopp ...................... 3 513 4 090 + 577
Av behållningen i utländska valutor utgjordes 288 (f. å. 493) milj. kr. i dollar
och 1 021 (f. å. 310) milj. kr. i EPU-valutor samt 284 milj. kr. i övriga valutor
mot en skuld 1950 på 115 milj. kr. Sveriges kumulerade överskott gentemot den
europeiska betalningsunionen utgjorde vid utgången av 1951 ca 172 milj, dollar.
Som framgår av den nyss anförda tabellen blev ökningen av den centrala
guld- och valutareserven drygt 1 200 milj. kr. varifrån avgick ca 200 milj. kr.
i affärsbankernas ökade skulder till utlandet. Sveriges totala valutareserver skulle
därmed under 1951 ha stigit med omkring 1 000 milj. kr. Av detta belopp kunde
omkring 500 milj, hänföras till överskott i bytes- och kapitalbalansen.
Återstoden sammanhängde med förskjutningar i strömmen av förskotts- och
efter-skottslikvider samt kanske inte minst med kapitalflykt till Sverige i samband med
förmodanden om en höjning av den svenska kronans värde.
Det ökade sedelomloppet föranledde under våren en höjning av den
maximerade sedelutgivningen från 3,5 till 4,1 miljarder kr. Men eftersom även denna
höjning visade sig vara otillräcklig fattade riksdagen beslut om en ny höjning till 4,4
miljarder. Sverige blev under 1951 medlem av Internationella valutafonden och
Internationella återuppbyggnadsbanken i Washington.
KREDITINSTITUTIONERNA. Affärsbankernas inlåning ökade
under 1951 med nära 18 procent, medan utlåningsökningen stannade i 10 procent.
I absoluta tal steg inlåningen från 8 932 till 10 513 milj. kr. eller med 1581 milj,
kr., medan motsvarande siffror för utlåningen utgjorde 9 218 respektive 10 162
milj. kr. — en ökning med 944 milj. kr. Utlåningsöverskottet från 1950 på 286
milj. kr. förbyttes därmed till ett inlåningsöverskott om ca 350 milj. kr.
Inlåningsökningen berodde främst på den goda exportkonjunkturen, men om det ökade
kreditbehovet vittnade bl. a. den stora posten diskonterade växlar, som var
drygt 500 milj. kr. större än året förut. Affärsbankerna förde under året en
påfallande försiktig utlåningspolitik i direkt anslutning till den anbefallda
återhållsamheten vid kreditgivningen. Deras kassaställning och tillgångar av
skattkammarväxlar och obligationer innebar en rekordmässigt hög likviditet.
För landets 84 största sparbanker steg inlåningen från 5 388 till 5 654 milj, kr.,
medan utlåningen vid utgången av december 1951 utgjorde 5 367 milj. kr. mot
5 131 milj. kr. ett år tidigare.
AKTIER OCH O B LI G A T I O N E R. Aktiemarknaden präglades under 1951
i hög grad av pris- och kostnadsstegringarna samt den utomordentliga
vinstkonjunkturen särskilt för exportföretagen, främst skogsindustrien. Kursutvecklingen
var emellertid ojämn med språngvis kraftiga kursstegringar. Inflationspsykosen
bidrog kraftigt till flykten till realvärden, medan förräntningsanspråken kom i
bakgrunden. Årets kurstoppar inträffade i slutet av februari och början av
oktober, medan bottenlägen inträdde under april och juli, i slutet av november och
vid årsskiftet 1951/52. Resultatet för året blev en kursstegring med i
genomsnitt 21 procent. Förväntningarna om höjda utdelningar infriades i stor
utsträckning och boksluten för 1950 var genomgående goda. Av de på A: I-listan
noterade 59 företagen med bokslut per kalenderår hade 54 ökat netto. Inte mindre
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>