Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringspos-ter framgår av följande siffror i milj. kr. 1950 1951 Ändr. fr. 1950 Guld, dagsvärde ........................ 466 785 + 319 Utländska valutor, netto ......... 688 1 594 + 906 Övriga utländska tillgångar ............ 111 123 + 12 Obligationer och skattkammarväxlar .. 3 443 2 821 —622 Inhemsk utlåning........................ 210 247 + 37 Affärsbankernas checkräkning ........... 312 522 + 210 Sedelomlopp ...................... 3 513 4 090 + 577 Av behållningen i utländska valutor utgjordes 288 (f. å. 493) milj. kr. i dollar och 1 021 (f. å. 310) milj. kr. i EPU-valutor samt 284 milj. kr. i övriga valutor mot en skuld 1950 på 115 milj. kr. Sveriges kumulerade överskott gentemot den europeiska betalningsunionen utgjorde vid utgången av 1951 ca 172 milj, dollar. Som framgår av den nyss anförda tabellen blev ökningen av den centrala guld- och valutareserven drygt 1 200 milj. kr. varifrån avgick ca 200 milj. kr. i affärsbankernas ökade skulder till utlandet. Sveriges totala valutareserver skulle därmed under 1951 ha stigit med omkring 1 000 milj. kr. Av detta belopp kunde omkring 500 milj, hänföras till överskott i bytes- och kapitalbalansen. Återstoden sammanhängde med förskjutningar i strömmen av förskotts- och efter-skottslikvider samt kanske inte minst med kapitalflykt till Sverige i samband med förmodanden om en höjning av den svenska kronans värde. Det ökade sedelomloppet föranledde under våren en höjning av den maximerade sedelutgivningen från 3,5 till 4,1 miljarder kr. Men eftersom även denna höjning visade sig vara otillräcklig fattade riksdagen beslut om en ny höjning till 4,4 miljarder. Sverige blev under 1951 medlem av Internationella valutafonden och Internationella återuppbyggnadsbanken i Washington. KREDITINSTITUTIONERNA. Affärsbankernas inlåning ökade under 1951 med nära 18 procent, medan utlåningsökningen stannade i 10 procent. I absoluta tal steg inlåningen från 8 932 till 10 513 milj. kr. eller med 1581 milj, kr., medan motsvarande siffror för utlåningen utgjorde 9 218 respektive 10 162 milj. kr. — en ökning med 944 milj. kr. Utlåningsöverskottet från 1950 på 286 milj. kr. förbyttes därmed till ett inlåningsöverskott om ca 350 milj. kr. Inlåningsökningen berodde främst på den goda exportkonjunkturen, men om det ökade kreditbehovet vittnade bl. a. den stora posten diskonterade växlar, som var drygt 500 milj. kr. större än året förut. Affärsbankerna förde under året en påfallande försiktig utlåningspolitik i direkt anslutning till den anbefallda återhållsamheten vid kreditgivningen. Deras kassaställning och tillgångar av skattkammarväxlar och obligationer innebar en rekordmässigt hög likviditet. För landets 84 största sparbanker steg inlåningen från 5 388 till 5 654 milj, kr., medan utlåningen vid utgången av december 1951 utgjorde 5 367 milj. kr. mot 5 131 milj. kr. ett år tidigare. AKTIER OCH O B LI G A T I O N E R. Aktiemarknaden präglades under 1951 i hög grad av pris- och kostnadsstegringarna samt den utomordentliga vinstkonjunkturen särskilt för exportföretagen, främst skogsindustrien. Kursutvecklingen var emellertid ojämn med språngvis kraftiga kursstegringar. Inflationspsykosen bidrog kraftigt till flykten till realvärden, medan förräntningsanspråken kom i bakgrunden. Årets kurstoppar inträffade i slutet av februari och början av oktober, medan bottenlägen inträdde under april och juli, i slutet av november och vid årsskiftet 1951/52. Resultatet för året blev en kursstegring med i genomsnitt 21 procent. Förväntningarna om höjda utdelningar infriades i stor utsträckning och boksluten för 1950 var genomgående goda. Av de på A: I-listan noterade 59 företagen med bokslut per kalenderår hade 54 ökat netto. Inte mindre 126