Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksåret. Av sekreterare Richard Håkansson - Oljeväxtodlingen utvidgades norrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksåret 1951
Av sekreterare RICHARD HÅKANSSON
Jordbruksåret 1951 var oberäkneligt och inte utan missräkningar. Väderleken
var nyckfull, skörden blev sämre än väntat inte minst på grund av svåra
skadeangrepp, främst svartrosten. I september började den fruktade mul- och
klövsjukan att uppträda i södra delarna av landet och i slutet av året hade
epi-zootien redan fått stor utbredning och betraktades som ett allvarligt hot. Årets
prisförhandlingar bjöd vidare på oväntade svårigheter och diskussionens vågor
gick särskilt höga kring frågan om skogsvinsterna inom ramen för
jordbrukskal-kylen.
Höstsådden 1950 försiggick i allmänhet under rätt ogynnsamma
väderleksförhållanden och var på grund av regn allmänt försenad. Utvintringen blev värst i
Mellansverige. Sammanlagt utvintrade ca 11 procent av den med höstsäd
besådda arealen. Även oljeväxterna blev delvis illa åtgångna, medan vallarna däremot
övervintrade bra. Våren och försommaren kännetecknades av en torr och kylig
väderlek, men regn i juni och början av juli förbättrade dock de relativt mörka
skördeutsikterna vid denna tidpunkt. Den sena vårsådden medförde också en
ovanligt försenad bärgning. I vissa delar av Svealand pågick bärgningen ännu i
mitten av oktober. I Norrland blev skörden på grund av den sena utvecklingen
av dålig kvalitet, särskilt hämmades potatisodlingen. Hösten blev dock mild, så att
sockerbetsupptagning och höstplöjning trots den sena skörden hann avslutas.
Brödsädsarealen var 1951 sammanlagt 425 800 ha, vilket är 40 000 ha, 8,6
procent, mindre än 1950. Arealen reducerades väsentligt genom den minskade
sådden 1950, men kompenserades av en väsentligt utvidgad vårveteareal, den hittills
största, som förekommit i vårt land, nämligen 180 000 ha. Den samlade
brödsäds-skörden uppskattades dock endast till 660 000 ton, medan den 1950 uppgick till
983 000 ton. Under de senaste 40 åren uppvisade endast missväxtåren 1917, 1924,
1941 och 1947 mindre brödsädsskörd. På grund av den svaga skörden uppstod
ett underskott i landets brödsädsförsörjning av ca 300 000 ton, nästan halva vårt
förmalningsbehov. Från beredskapssynpunkt måste denna kvantitet säkerställas
genom import. Det kan nämnas att genom handelsavtal bl. a. med Ryssland
säkrades under hösten ca 100 000 ton.
Oljeväxtodlingen utvidgades norrut
Odlingen av oljeväxter fick ytterligare en stöt framåt och omfattade under 1951
inte mindre än 190 000 ha, vilket är 21 200 ha, 12,5 procent, mer än 1950.
Odlingen utvidgades mer och mer norrut. Den relativt största arealökningen
förekom nämligen i Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Värmlands län.
Hushållningssällskapet i Västernorrlands län utförde oljeväxtförsök fördelade på 7
platser i länet, vilka gav viktiga upplysningar om oljeväxternas ekonomiska
förutsättningar så långt norrut. Växttiden för oljeväxterna var 105 dagar och
vårrybsen syntes vara den lämpligaste oljeväxten i detta kalla klimat. Den tidigare
tendensen till arealökning av oljeväxter syntes förbytt i en nedgång. Den hösten
1951 besådda arealen av höstoljeväxter var nämligen 5,7 procent mindre än 1950
och rybsen ökade på rapsens bekostnad. Sockerbetsarealen visade för 1951 en viss
nedgång. Odling av sockerbetor för det svenska sockerbolagets räkning ägde
även 1951 rum i Danmark, varifrån betorna transporterades till svenska
sockerfabriker. Den sammanlagda arealen för foderväxter var något mindre än 1950.
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
