- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugonionde årgången (händelserna 1951) /
132

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksåret. Av sekreterare Richard Håkansson - Svartrostens svåra angrepp - Mul- och klövsjukans härjningar - Jordbrukets mekanisering fortsatte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arealanvändning och skördeutfall beträffande övriga grödor erbjöd år 1951
inga större förändringar. Det bör dock framhållas, att sockerbetsskörden alltjämt
var för liten för att täcka den inhemska förbrukningen. Bristen kunde
uppskattas till ca 20 procent. I fråga om oljeväxter var däremot 1951 års skörd den största
hittills och räckte mer än väl för hela margarinframställningen. Endast ca 30
procent av matoljan för margarintillverkning utgjordes dock av rapsolja, men
den svenska oljeväxtodlingen gav 1951 ett exportöverskott av 65—70 milj. kg.

Beträffande den animaliska produktionens utveckling under 1951 kunde
konstateras en nedgång i mjölken, som av SMR beräknades till ca 4 procent för
hela året. Genom en viss utslaktning av boskap steg köttproduktionen under 1951
ca 13 procent, medan fläskproduktionen var något mindre än 1950 och
äggproduktionen ungefär oförändrad. Det svenska jordbruket kunde även under
1951 exportera relativt stora mängder jordbruksprodukter. Samtidigt
importerades emellertid ganska stora kvantiteter fodermedel. På importsidan förekom
brödsäd samt kött och fläsk samt ca 300 000 ton fodermedel. Ungefär 10
procent av smör och andra mejeriprodukter samt ägg exporterades.

Mul- och klövsjukans härjningar

Ett svårt hot mot landets kreatursskötsel uppstod då den 20 september de
första fallen av mul- och klövsjuka inträffade i Skåne. Smittan spred sig till
skilda delar av landet. Mul- och klövsjukan hade tidigare under hösten härjat
på kontinenten, särskilt i Tyskland, och via Danmark överförts till vårt land.
Sverige tillhörde den internationella organisationen för bekämpning av
smitto-samma sjukdomar i Paris och hade ett särskilt avtal med Danmark angående
leverans av vaccin. Även denna gång inriktades bekämpningen på
stamping-out-metoden såsom den i längden billigaste och mest effektiva. Följden blev
emellertid att ett stort antal nötkreatur och svin måste nedslaktas. Vid tiden kring
årsskiftet 1951/52 var läget i fråga om bekämpningen enligt veterinärstyrelsens
rapport följande: Intill den 31 december hade nedslaktats 437 nötkreatursbesättningar
till ett värde av 11 milj, kronor. Betecknande för den snabba spridningen var
emellertid att antalet nedslaktade besättningar redan ett stycke in på nyåret
1952 stigit till 639 med tillsammans nedslaktade 12 449 nötkreatur samt 13 365
svin. Vid denna tidpunkt hade epizootien spridning i 13 län, nämligen Malmöhus,
Kristianstads, Halland, Blekinge, Göteborg och Bohus, Älvsborgs, Kalmar,
Kronoberg, Jönköping, Skaraborg, Örebro, Värmlands och Stockholms län. I de
förstnämnda tre sydsvenska länen var den ojämförligt största spridningen av
sjukdomen, medan t. ex. de tre sistnämnda länen vartdera endast hade ett ströfall.

Jordbrukets mekanisering fortsatte

Mekaniseringen av det svenska jordbruket fortsatte. Antalet traktorer var uppe
i ca 80 000 och antalet skördetröskor ca 8 000. Härigenom blev ett stort antal
hästar överflödiga. Från 1939 hade hästbeståndet minskat med ca 200 000 djur.
Den kvantitet foder som på detta sätt blev frigjord svarade praktiskt taget mot
vår överproduktion av mjölk och mejeriprodukter, d. v. s. ca 10 procent av
den totala produktionen. Den snabba mekaniseringen av det svenska jordbruket
hade sin närmaste motsvarighet i USA och England och var långt starkare än i
våra grannländer. Avskrivnings- och underhållskostnaderna på maskiner och
redskap beräknades uppgå till ca 250 milj, kronor. Jordbrukets driftskapital steg
sedan förkrigstiden från 2,3 till över 5 miljarder kronor. En del av denna
ökning sammanhängde dock med penningvärdets fall.

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 3 12:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1951/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free