- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugonionde årgången (händelserna 1951) /
140

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika. Av K. O. Hammarlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans hem i över trettio år. Pråmen var egentligen en dykarebåt. Den låg förtöjd
mellan Beckholmen och Djurgården men visade tendens att återgå till sitt tidigare
yrke med en icke avsedd totalitet. Beckbyxan Karlssons flyttning från en
primitiv och fuktig lya till komforten i ett ålderdomshem på landbacken var en på
sitt sätt vemodig sanering. *

Bland stadens kulturvårdande åtgärder kan nämnas förvärvet av Barnängens
byggnadskomplex från 1700-talet vid det hamnområde som tidigare bar det
minnesrika namnet Hammarby sjö. Vidare kan erinras om möjligheten att bevara en
av Stockholms gamla väderkvarnar genom köpet av en fastighet i Spånga.
Kvarnen som kallades ”Lilla Stampan” stod i nära två sekel på Observatoriekullen
tills den på 1880-talet flyttades till Spånga.

*



Stockholm fick under året ett stadshotell. Den byggnad vid Medborgarplatsen
på Söder som invigdes på hösten för sitt ändamål under namnet Hotell Malmen
hade nämligen till ägare ett bolag bildat av Stockholms stad och HSB, med Reso
som driftledare. Hotellet kunde vid sin tillkomst kallas Skandinaviens största med
288 gästrum och 450 bäddar. Inredningsexperterna hade strävat efter att förena
komfort med ändamålsenlig enkelhet. Festvåningen var helt underjordisk utan
att därför på något sätt erinra om typen källare. Förbindelserna med centrum
väntade på en framtida förbättring genom tunnelbanan.

*



Det kanske mest centrala av Stockholms alla hotell försvann tyvärr samtidigt
med Söderhotellets tillkomst. Continental mitt emot Centralstationen blev det
första offret för Klarabergsgatans reglering. Delar av byggnadskomplexet föll
inom ramen för breddningen, och för övrigt behövde staden rumsutrymmena
under övergångstiden. Det blev alltså ett köp, och priset var 6,3 miljoner kronor. Ur
kulturhistorisk synpunkt hörde Continental inte till de omistliga ingredienserna i
stadsbilden. Men det hade egna både pikanta och ärorika minnen med anor från
Kirsteinska huset, patricierhemmet som blev huvudstadens på sin tid mest
berömda nöjesetablissement. Efter mellanspel dels som säte för Musikaliska
akademien och dels som sidenfabrik blev nöjeshuset ombyggt till hotell.

Hotell Continentals företrädare, Kirsteinska huset, hade en trädgårdsanläggning
som delvis täckte Centralplan. Är 1872 byggdes Centralstationen, och strax
före jul 1951 stod byggnaden befriad från träställningarna efter en
genomgripande renovering. Den milt röda färgen, passande att dämpa miljöns jäkt, hittade
man på en teckning av den ursprunglige arkitekten, A. W. Edelswärd.

*



Det i storstadstrafiken allt sällsyntare hästekipaget gjorde sig påmint vid ett
par tillfällen under 1951. På marsvinterns vita snö lät hovstallmästaren Carl Eric
von Plåten visa några kungliga fordon för lantbruksveckans deltagare. Ett
tjugotal rashästar tjänstgjorde som dragare. Det var ungefär allt i djurväg som det
reducerade hovstallet kunde uppbringa. Det praktfulla skådespelet (hors
con-cours ville man säga) beundrades av sakkunskapen, till vilken kanske också fick
räknas hans unga höghet kronprinsen. Den andra uppvisningen var mera prosaisk
och hade formen av en auktion. Landströms hyrverk lät restupplagan av hästar,
vagnar och inventarier gå under klubban på sin gård vid Sveavägen. Av de 12
hästarna såldes ett varmblodigt sto för 1 700 kronor, vilket var högsta pris. En
get-skinnspäls gick för 400 men vagnar och syrtuter var billiga. Däremot blev
vagnslyktorna mycket efterfrågade och upphaussade. Det finaste fordonet, en
bröllops-vagn med vitt siden, behöll åkeriet till tjänst för hugade romantiska brudpar.

140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 3 12:50:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1951/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free