Stadsteatern i Malmö upptog i sin operarepertoar Nicolais ”Muntra fruarna i Windsor”, iscensatt av Kanneworff, dirigerad av Sten-Åke Axelson och med Leon Björker (som gäst), Evy Tibell, Marianne Sahlén och Sigvard Erman i de mest framträdande partierna. Som operettprogram bjöds Porters ”Kiss me Kate” (regi: Kanneworff) och ”Vita Hästen” med Max Hansen. För Riksteatern turnerade under hösten en ensemble från Stora teatern i Göteborg med Mozarts ”Cosi fan tutte”, ”Sköna Helena” och ”Mariza”. Balettföreställningar Kungl. teatern upptog under vårterminen den tyske tonsättaren Werner Egks balett ”Abraxas” i koreografi av fransyskan Janine Charrat, som vid några föreställningar även medverkade dansant på scenen, och bjöd dessutom på ett flyktigt gästspel av de danska balettartisterna Margarethe Schanne och Poul Gnatt. Under hösten presenterades ett divertissement av Julian Algo: ”Taglioni”, med Gunnel Lindgren i titelrollen, och en ”Grand pas classique hongrois” i koreografi av Albert Kozlovsky. En vidare uppmärksamhet väckte emellertid på höstsidan den häftiga schism som uppstod mellan operaledningen och den nyengagerade balettmästaren Boris Kniaseff. Efter en rätt vidlyftig presskampanj och fåfänga förlikningsförsök slutade den med att Kniaseff återvände till sin pedagogiska verksamhet i Paris. Utanför operan bjöds ett antal föreställningar av dels Ram Gopals indiska balettrupp, dels en kvinnlig rysk folkdansgrupp kallad ”Berjoska”. Ur den internationella krönikan Internationella sällskapet för Samtida Musik höll detta år sin traditionella festival i Frankfurt am Main, och vid en av dess konserter fick Karl-Birger Blomdahls tredje symfoni sitt uruppförande. I Bayreuth, vars festspelsinsti-tution firade 75-årsjubileum, återupptogs de alltsedan kriget inhiberade Wagner-spelen. Vid höstens internationella musikfest i Venedig uruppfördes Stravin-skijs opera ”The rake’s progress”, vid en festival i Bordeaux en ny balett av Henri Sauguet, ”Les saisons”, samt en återfunnen Bizet-opera, ”Ivan le terrible”, och i Prag ett oratorium av Sjostakovitj: ”Sången om skogarna”. Musikfester hölls för övrigt i bl. a. Wien, Salzburg och Graz, München och Düsseldorf, Aix-en-Provence, Besangon, Prades, Strasbourg och Toulouse, Florens och Lucerne, Birmingham, Edinburgh och Glyndebourne (Mozartspel under medverkan av bl. a. Birgit Nilsson och Isa Quensel). I London uruppfördes en ny opera av Vaughan Williams, ”The pilgrim’s progress”, och en av Britten, ”Billy Budd”, i Berlin en av Robert Obussier, ”Amphitryon” och i Stuttgart en av rumänen Marcel Mihalovici, ”Phedre”. Bortgångna under året. I Sverige: Ivar Widéen och den unge dirigenten Äke Malmfors. Utomlands: tonsättarna Jørgen Bentzon och Ebbe Hamerik (Danmark), Selim Palmgren (Finland), Gunnar Gjerström (Norge), Arnold Schönberg (USA), Charles Koechlin (Frankrike), Francesco Cilea (Italien), John Carpenter (USA), Jerey Fitelberg (USA), Josef Foerster (Tjeckoslovakien), John Ingenhoven (Holland), Arnim Knab (Tyskland), Constant Lambert (England) och Paul Abraham (Ungern), dirigenterna Fritz Busch, Sergej Koussevitskij, Willem Mengelberg och Egisto Tango, pianisterna Arthur Schnabel, Simon Barer, Harold Bauer och John Erskine, sångartisterna Sara Cahier, Olive Fremstad och Ebba Wilton, balettmästaren Adolphe Bolm och balettpedagogen, f. d. ballerinan Agrippina Vaganova. 170