Till chef för den svenska regionen utsågs 34-åringen Sten Unné, tidigare direk-tionssekreterare i ABA. Public relations-chef i den gemensamma SAS-organisa-tionen blev tidigare PR-chefen i SAS-ABA redaktör Gunnar Knutsson. Under våren beslöts att för SAS’ räkning beställa sex Super Cloudmasters, DC-6B. Ytterligare två plan av samma typ hade tidigare kontraherats hos Douglas-fabrikerna. SAS’ linjenät utsträcktes under året dels till Santiago de Chile, dels till Tokio. Flygfärden Skandinavien—Tokio tog c:a 54 timmar mot sjöresans normala 60—90 dagar. Den svenskbyggda Saab ”Scandia” sattes in på främst de nordiska flyglinjerna. Bl. a. återupptogs direkttrafiken mellan Stockholm och Oslo. Den skandinaviska flygtrafiken på Nordamerika firade den 17 sept. sitt femårsjubi-leum och man konstaterade att 3 357 flygningar utförts och 87 000 passagerare transporterats. SAS serverade festmåltider ombord i speciellt dekorerade plan på jubileumsdagen. Trans World Airlines, TWA, upprättade i maj ett servicekontor i Stockholm, dock utan att öppna någon direkt trafik på Sverige. En flygsäkerhetskonferens med deltagande av framstående internationella experter ägde rum i Stockholm i september på initiativ av luftfartsstyrelsen och Ingenjörsvetenskapsakademien. Bland deltagarna märktes mr P. G. Tweedie från Ministry of Civil Aviation i London, professor D. J. van Lennep, chef för psykotekniska institutet i Utrecht, samt dir. J. J. van Balkom, KLM. Svenska flygvapnet fyllde 25 år och celebrerade detta med en imponerande jubileumsuppvisning över Gärdet i Stockholm, den största hittills i Sverige. Närmare 400 flygplan deltog inför en verklig jättepublik, uppskattad till 250 000 personer. Konungen —- i flyggeneralsuniform — övervar uppvisningen liksom den unge tronföljaren, som hörde till de mest intresserade åskådarna. En annan, kanske ännu viktigare, händelse inom det svenska flygvapnet inträffade i början av maj månad, då den första seriebyggda J 29:an — ”Tunnan” — överlämnades från Saab till F 13 i Norrköping, som utsetts att bli vår första ”29-flottilj” liksom den en gång också var det första svenska flygförband som fick Vampireplan. Många internationella besök utväxlades under året. En planerad visit av svenska flygkadettskolan i Schweiz måste emellertid inhiberas, sedan schweizarna meddelat att de fann en sådan mindre önskvärd med hänsyn till sitt lands traditionella neutralitet. Flygkadettskolan besökte i stället Frankrike i april månad, och ett motbesök av franska kadetter ägde rum i juni hos F 20 i Uppsala. I maj hälsade norska flygskolan på i Ljungbyhed och hos F 7 i Såtenäs, och i mitten av juni fick Stockholm för första gången se ett hangarfartyg, nämligen brittiska ”Indomitable”, som också annonserade sin ankomst med flyguppvisningar över Stockholm och Uppsala. En brittisk flygdivision om 12 Vampires under befäl av RAF-veteranen Squadron Leader Donald Kingaby gästade i augusti Ängel-holmsflottiljen samt F 8 i Barkarby, och ett annat RAF-besök ägde rum redan i februari, då 25 brittiska kadetter besökte Uppsala samt Östersund i två transportplan. Det utan tvivel längsta besöket utomlands av en svensk flygargrupp startades 1 november, då två svenska flygplan med personal under kapten Reinhold von Essen lämnade Göteborg ombord på sälfångstfartyget ”Norsel” för spanings- och kartläggningsuppdrag i Antarktis. (Se vidare Slutregistret.) Bland notabla utländska besök hos svenska flygvapnet märks också personliga visiter av brittiske flygministern Arthur Henderson samt utrikesministern Herbert Morrison. En grupp svenska ”flygarpojkar” (se Sv. D. Ä. XXVIII) besökte USA på inbjudan av amerikanska Civil Air Patrol, och motsvarande ungdomar från Amerika, England och Canada togs emot av flygvapnet. I maj meddelades att ett brittiskt bombplan (Lancaster) inköpts för försök med den nya svenska reamotor som konstruerats och tillverkats gemensamt av 188