Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I årets marginal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ÅRETS MARGINAL
Författarna Artur Lundkvist och Eyvind
Johnson.
Professor Torsten Gihl och f. landshövding
Hjalmar Hammarskjöld.
Tredje ståndpunkten
En livlig debatt uppstod på försommaren
kring den s. k. tredje ståndpunkten, vars
anhängare var att söka främst bland
kommunistiskt anstuckna kulturradikaler. Tredje
ståndpunkten innebar, påstods det, neutralitet i den
storpolitiska motsättningen mellan väst och öst
— man ville ej försvära sig åt vare sig USA
eller Sovjet. Den mest uppmärksammade
förespråkaren för denna åsiktsriktning var
författaren Artur Lundkvist, som hade en
framträdande plattform för sin förkunnelse i det
socialdemokratiska regeringsorganet
Morgon-Tidningen. Andra tredjeståndpunktstagare var
författarna Karl Vennberg och Stig Carlson.
Svenska Dagbladet tog i flera ledare upp
problemet till granskning och underströk kraftigt
tredje ståndpunktens utpräglat defaitistiska
karaktär och hur den direkt tjänade den
stalinistiska propagandan. En av de nämnda
författarnas kolleger Eyvind Johnson ställde i sitt
vårtal till Uppsala studenter
ståndpunktsta-gandet i obarmhärtig belysning.
De intellektuella, som inte tar klar ställning,
kallar sig oftast fredsvänner, sade hr
Johnson bl. a. ”De kritiserar starkt USA och
Storbritannien. De talar om negerlynchningarna —
med rätta — men sällan eller aldrig om de
östliga koncentrationslägren och
folkdomstolarnas avrättningsverksamhet. De vänder sig mot
Atlantpakten, som de anser hota Ryssland,
men inte mot de starka östliga och asiatiska
allianser som möjligen kan hota Europa och
USA. De yttrar sig med nästan kinesiska ord
om Koreakriget och talar med nästan ryska
uttryck om den fascistiska angloamerikanska
reaktionen och den dollarköpta demokratin
som i sitt enorma profitbegär har överfallit
och ödelägger Nordkorea. De talar om hur
välordnat, lyckligt och fredskärt allt är i
Sovjetunionen, som de ibland besökt som
hedrade gäster, ibland bara beundrat på avstånd.
De deltar i och yttrar sig frimodigt på så
kallade fredskongresser, skriver på Stockholms-
Utrikespolitik 1914—19
I det stora samlingsverket Den svenska
utrikespolitikens historia, som möjliggjordes
genom en gåva 1944 till dåvarande
utrikesministern Christian Günther (se Sv. D. Å. XXVIII
sid. 193), utkom i början av november fjärde
delen — men den första i serien — författad
av professorn i internationell rätt vid
Stockholms högskola Torsten Gihl och omfattande
tiden 1914—1919. Arbetet väckte stor
uppmärksamhet genom författarens påfallande skarpa
vidräkning med den neutralitetspolitik som av
dåvarande statsministern Hjalmar
Hammarskjöld och utrikesministern K. A. Wallenberg
hade förts under första världskrigets första år
och som enligt professor Gihls mening hade
haft till följd ett onödigt skärpt
försörjnings-läge. I en anmälan i Sv. D. uttalade fil. dr
Ivar Anderson som sin åsikt, att professor
Gihls arbete borde ha utgivits som en
självständig del utanför samlingsverkets ram.
”Detta hade bättre överensstämt med
författarens syfte och handläggning av ämnet”, skrev
dr Anderson. ”Ingen bestrider hans rått att
fälla sina omdömen och framföra sin kritik.
Han gör det med både polemisk skicklighet och
obestridd kunnighet, men skärvan i ögat har
förlett honom till en skev bedömning, som
förtager hans bok karaktären av saklig och
rättvis redogörelse för vår utrikespolitik under
de kritiska åren 1914—1919. Man vill gärna
hoppas och tro, att de följande delarna av
verket skola få en stilistiskt lika lysande
utformning men samtidigt ett vetenskapligt fastare
och mera objektivt grepp på uppgiften.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>