örlogsvisiter Den 14 juni ankrade på Strömmen det största örlogsfartyg och det första hangarfartyg som någonsin skådats där. Det var det brittiska hangarfartyget Indomitable på 23 000 ton, flaggskepp för chefen för Home Fleet amiralen sir Philip Vian, som eskorterat av jagaren Ca-diz anlände för ett veckolångt besök. Amiralen mottogs omedelbart efter ankomsten av konung Gustaf Adolf, he-dersamiral i brittiska flottan, och den 15 juni besökte konungen ”Indomitable”. Även en del andra utländska örlogsbesök gjordes under året i vårt land. Den 15 juli anlände till Stockholm världens äldsta örlogsfartyg i tjänst, det argentinska pansarskeppet Puyerredön för ett besök som varade till den 21 juli, den 14 augusti anlöptes Stockholm av franska avisofar-tyget Bisson och tre minsvepare, den 18 juni fick Göteborg besök av amerikanska jagarna Noa och Carry och den 9—16 september gästades Karlskrona av tredje engelska ubåtsflottiljen bestående av fyra ubåtar, depåfartyget Montclare på 23 000 ton d. w., det största fartyg som gått in i Karlskrona hamn, jagaren Zambesi och fregatten Woodbridge Haven. Misslyckad skattespekulation Skatten på choklad och konfektyrer, som från 1 mars 1948 höjdes från 40 till 60 procent, undergick på finansminister Skölds förslag en ytterligare höjning till 80 procent från 1 december 1950. Finansministern hade kalkylerat med en konsumtionsminskning på 10 procent och från den förutsättningen räknat med att statskassan genom skattehöjningen skulle tillföras 30 miljoner kr. utöver de 110 miljoner den 60-procentiga skatten givit. Beräkningarna slog dock fel. Den kalkylerade konsumtionsminskningen på 10 Frocent blev i verkligheten 35 procent, och stället för en merlnkomst på 30 milj, uppstod för statskassan ett minus på 5 miljoner. Utöver den felslagna statsfinansiella spekulationen kom skattehöjningen att medföra de största svårigheter för hela chokladindustrien och svåra följder för dess anställda. Under året nödgades åtta mindre företag inom branschen nedlägga verksamheten och avskeda sin personal, och av de sju större företagen, representerande omkring 70 procent av totala försäljningen, gick sex med ren förlust, medan det sjunde fick sin likviditet starkt försämrad. Dessa fakta framhölls av en delegation från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen vid en uppvaktning för finansminister Sköld den 6 september. Delegationen yrkade en sänkning av skatten till 40 procent. Raoul Wallenberg i Moskva-f ängelse 19^8? Den svenske diplomaten Raoul Wallen-bergs gåtfulla försvinnande i Budapest i januari 1945 (se Sv. D. Ä. XXV sid. 131), diskuterades livligt i Sverige även under 1951 och gav genljud i riksdagen. Den 27 februari interpellerade fru Gärde W i d e m a r (fp) utrikesministern om vad Sveriges representation i Moskva kunnat uträtta för att undsätta Wallenberg. Interpellationen besvarades av utrikesminister U n d é n den 22 maj, då denne meddelade att envoyén Sjöborg slutfört sin granskning av materialet i affären och att fortsatta ansträngningar skulle göras för att klarlägga fallet; inga bevis hade ännu företetts för att Wallenberg var död. Utrikesministern framhöll tillika att försiktighet måste iakttagas, om Wallenberg skulle kunna påträffas. Diskussionen om Wallenbergs öde fick ny fart under årets sista veckor. Den 15 december publicerade Vecko-Journalen ett vittnesmål av en italiensk diplomat, vilken förklarade, att han suttit i ett namngivet NKVD-fängelse i Moskva i cellen intill Wallenbergs och att han haft kontakt med denne från 20 april 1945 till i början av 1948, då Wallenberg enligt vittnet alltjämt var vid god hälsa. Wallenberg hade under den första tiden i fängelset ideligen förts till förhör, nästan alltid nattetid. Den italienske diplomaten förklarade sig beredd att med ed bekräfta sina uppgifter inför domstol. Intill årsskiftet förelåg inga uppgifter om någon officiell svensk reaktion med anledning av det uppseendeväckande vittnesmålet. Så långt var hr Sköld ej böjd att gå, men i proposition till höstriksdageii föreslog han en återgång i skattesatsen till 60 procent från 1 januari 1952. Motioner om skattelindring redan från 1 december 1951 för att möjliggöra lägre pris under julhandeln vann dock riksdagens bifall. Skattesänkningen gav en nedgång i detaljprisen på drygt 11 procent. Från handelns sida uttalades dock tvivel, huruvida detta skulle vara tillräckligt för att bryta konsumenternas köpmotstånd. Vid ett av de företag, som nedlade driften under året, Ljungs industriers chokladfabrik i Malmö, erbjöds de anställda att utan vederlag få överta maskinpark m. m. till ett värde av 400 000 kr. och att till inköpspris överta råvarulager m. m. mot förbindelse att fortsätta driften och behålla personalen. Efter ett par veckors resultatlösa försök att skaffa fram riskvilligt kapital måste de anställda avböja erbjudandet. 248