Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen - Rösträttsålder och grundlagsändring - Den borgerliga regeringen - Jordbruket - Industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta att alla de stora partierna måste vara eniga om en grundlagsändring för att
kunna genomföra den. I folketinget fanns majoritet för 21 års rösträttsålder, men
Venstre motsatte sig denna punkt i grundlagsändringen, och med hänsyn till
reformens genomförande måste man anta att de övriga partierna skulle böja sig
härför.
Under förhandlingarna om grundlagsreformen visade konservativa
folkpartiet intresse för att få folkomröstningarna bättre inplacerade i det politiska
arbetet än dittills. Ordföranden i konservativa riksdagsgruppen, lantbrukare
Jörgen Jörgensen, Ullerup, reste sålunda frågan om det rimliga i dittillsvarande
parlamentariska praxis, att en regering, även en minoritetsregering, som komme i
motsättning till folketinget skulle kunna upplösa detta och utskriva nyval,
varvid riksdagens arbete skulle stoppas. Det skulle, sade han på partiets
represen-tantskapsstämma, vara bättre att göra folketinget oupplösligt under en viss period,
eventuellt kräva kvalificerad majoritet för upplösning och utskrivande av nyval
i otid och kombinera detta med möjlighet till folkomröstning om mera
betydelsefulla lagar.
Den borgerliga regeringen
Den borgerliga regering, som den 28 oktober 1950 avlöste den
socialdemokratiska regeringen, var liksom sin föregångare en minoritetsregering. Den bildades
genom en koalition mellan Venstre — danska bondeförbundet — och
konservativa folkpartiet. I september 1951 genomfördes en mindre rekonstruktion, i det
handelsminister Ove Weikop, konservativ, utträdde för att överta en
borgmästar-befattning i Köpenhamn och ersattes med industrirådets ordförande,
bryggeridirektör Aage Rytter. Samtidigt utträdde den dittillsvarande jordbruksministern
Henrik Hauch, Venstre, som fyllt 75 år, och efterträddes av dittillsvarande
kyrko-ministern, lantbrukare Jens Sønderup. Till kyrkominister utnämndes därefter f.
kyrkoministern i Knud Kristensens regering, prosten Carl Hermansen.
Jordbruket
För tredje året i rad hade det danska jordbruket en god skörd 1951. Ekonomiskt
sett karakteriserades året av jordbruksekonomiska driftsbyrån som mycket
tillfredsställande. Nettoutbytet per ha steg i förhållande till 1950 med 19 kr. till 329
kr., och den genomsnittliga förräntningsprocenten för eget kapital steg till 9,3 mot
9 året innan, ett av de högsta procenttalen på många år och snabbt fluktuerande
med de priser jordbruket kunde uppnå för sina varor vid export och i
hemlandet. Under krisåren på 1930-talet var förräntningsprocenten negativ.
Industrien
Även för industrien som helhet var 1951 ett gynnsamt år. Men för vissa
branscher inom konsumtionsvaruindustrien, särskilt för textil och konfektion, var
svårigheterna betydande.
Industriexporten, som under åren efter kriget varit stadd i ständigt stigande,
uppnådde 1951 ett värde av över 2 miljarder kr., c:a 40 procent mer än året
innan, c.’a 40 procent av hela det danska exportvärdet och c:a 20 procent av
hela industriproduktionen, i alla dessa hänseenden rekord.
Industriens exportvaror var ■— siffrorna gäller för månaderna
januari—september 1951 —• maskiner 252 milj, kr., köttkonserver 212 milj., järn- och metallvaror
111 milj., kondenserad mjölk och torrmjölk 96 milj., elmateriel 91 milj., fartyg
57 milj., medicinalvaror 50 milj., öl och sprit 42 milj, och bilar 32 milj. Det var
således de två grupperna födoämnen samt järn- och metallindustrien som bar
328
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
