detta att alla de stora partierna måste vara eniga om en grundlagsändring för att kunna genomföra den. I folketinget fanns majoritet för 21 års rösträttsålder, men Venstre motsatte sig denna punkt i grundlagsändringen, och med hänsyn till reformens genomförande måste man anta att de övriga partierna skulle böja sig härför. Under förhandlingarna om grundlagsreformen visade konservativa folkpartiet intresse för att få folkomröstningarna bättre inplacerade i det politiska arbetet än dittills. Ordföranden i konservativa riksdagsgruppen, lantbrukare Jörgen Jörgensen, Ullerup, reste sålunda frågan om det rimliga i dittillsvarande parlamentariska praxis, att en regering, även en minoritetsregering, som komme i motsättning till folketinget skulle kunna upplösa detta och utskriva nyval, varvid riksdagens arbete skulle stoppas. Det skulle, sade han på partiets represen-tantskapsstämma, vara bättre att göra folketinget oupplösligt under en viss period, eventuellt kräva kvalificerad majoritet för upplösning och utskrivande av nyval i otid och kombinera detta med möjlighet till folkomröstning om mera betydelsefulla lagar. Den borgerliga regeringen Den borgerliga regering, som den 28 oktober 1950 avlöste den socialdemokratiska regeringen, var liksom sin föregångare en minoritetsregering. Den bildades genom en koalition mellan Venstre — danska bondeförbundet — och konservativa folkpartiet. I september 1951 genomfördes en mindre rekonstruktion, i det handelsminister Ove Weikop, konservativ, utträdde för att överta en borgmästar-befattning i Köpenhamn och ersattes med industrirådets ordförande, bryggeridirektör Aage Rytter. Samtidigt utträdde den dittillsvarande jordbruksministern Henrik Hauch, Venstre, som fyllt 75 år, och efterträddes av dittillsvarande kyrko-ministern, lantbrukare Jens Sønderup. Till kyrkominister utnämndes därefter f. kyrkoministern i Knud Kristensens regering, prosten Carl Hermansen. Jordbruket För tredje året i rad hade det danska jordbruket en god skörd 1951. Ekonomiskt sett karakteriserades året av jordbruksekonomiska driftsbyrån som mycket tillfredsställande. Nettoutbytet per ha steg i förhållande till 1950 med 19 kr. till 329 kr., och den genomsnittliga förräntningsprocenten för eget kapital steg till 9,3 mot 9 året innan, ett av de högsta procenttalen på många år och snabbt fluktuerande med de priser jordbruket kunde uppnå för sina varor vid export och i hemlandet. Under krisåren på 1930-talet var förräntningsprocenten negativ. Industrien Även för industrien som helhet var 1951 ett gynnsamt år. Men för vissa branscher inom konsumtionsvaruindustrien, särskilt för textil och konfektion, var svårigheterna betydande. Industriexporten, som under åren efter kriget varit stadd i ständigt stigande, uppnådde 1951 ett värde av över 2 miljarder kr., c:a 40 procent mer än året innan, c.'a 40 procent av hela det danska exportvärdet och c:a 20 procent av hela industriproduktionen, i alla dessa hänseenden rekord. Industriens exportvaror var ■— siffrorna gäller för månaderna januari—september 1951 —• maskiner 252 milj, kr., köttkonserver 212 milj., järn- och metallvaror 111 milj., kondenserad mjölk och torrmjölk 96 milj., elmateriel 91 milj., fartyg 57 milj., medicinalvaror 50 milj., öl och sprit 42 milj, och bilar 32 milj. Det var således de två grupperna födoämnen samt järn- och metallindustrien som bar 328