Explosionen, på Holmen åstadkom en ohygglig förödelse. Den verkstad där minorna förvarades pulvriserades, och en djup krater bildades på platsen. ' Rösträttsålder och grundlagsändring Bland de inrikespolitiska frågor som var aktuella under året var den under åtskilliga år bebådade grundlagsreformen och därmed en ändring av rösträttsåldern till riksdagen. Danska riksdagen var delad på två kamrar, folketinget (andra kammaren), som valdes direkt av alla som fyllt 25 år, och landstinget, som valdes genom indirekta val av alla som uppnått 35 år. År 1949 enades man i riksdagens författningsutskott om att nedsätta rösträttsåldern till 23 år för hela riksdagen. Sedan motionerade socialdemokraterna om 21 års rösträttsålder, och f. statsminister Hans Hedtoft motiverade bl. a. detta förslag med att hänvisa till att om man pålade de unga en värnplikt om aderton månader kunde det inte vara rätt att neka dem den självklara medbestämmanderätt som ungdomen hade i alla världens fria länder, vilket skulle innnebära en rösträttsålder på 21 år till både riksdag och andra offentliga institutioner. Frågan om sänkning av rösträttsåldern till de offentliga institutionerna — stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige, landsting och kyrkoråd — kunde direkt avgöras av riksdagen, men en sänkning av rösträttsåldern till riksdagen måste ske genom en grundlagsändring, och en sådan måste icke blott godkännas av en nyvald riksdag utan även vid en folkomröstning stödjas av en majoritet på minst 45 procent av samtliga väljare. Genomförandet av en grundlagsändring kunde således hindras av dem som inte deltog i folkomröstningen, och i praktiken betydde 327