J ordbruket Årsväxtförhållandena inom jordbruket var inte de bästa under 1951; under försommaren hade man en längre torkperiod. Totalodlingen anslogs till 1855 miljoner foderenheter — 195 foderenheter under årsmedeltalet. Kreatursstocken gick tillbaka en smula, men mjölkproduktionen visade likväl en mindre ökning. De allvarliga fall av mul- och klövsjuka som man upplevt i Sverige blev man lyckligtvis förskonad från i Norge. Arbetskraftsförhållandena var vid årets slut fortfarande svåra. Skogsbruket Under driftsåret 1950/51 avverkades allt som allt 6,5 miljoner kubikmeter salutimmer mot planerade 7,5 miljoner. Träförädlingsindustrien hade goda konjunkturer, men den inhemska prispolitiken ledde otvivelaktigt till att landet led betydande valutaförluster. En rymligare prispolitik skulle ha medfört större avverkningar. Norska stortingets nobelkommitté tilldelade den franske fackförening smannen Léon Jon-haux årets fredspris. Fisket och valfångsten Det blev nytt rekord för fisket 1951, i det fångstmännen kom upp i 1,6 milj, ton mot 1,3 milj, under toppåret 1948. Förstahandsvärdet blev 474 milj, kronor mot 336 1948. Valflottan bestod av 10 kokerier och en landstation samt 139 valbåtar. Fångstresultatet var ungefär detsamma som föregående år. Industrien Industriproduktionen steg med omkring 6 procent från 1950 till 1951. Största ökningen föll på exportindustrien. Norska kolproduktionen på Svalbard ökade från 374 000 till 475 000 ton. Ett lånekontrakt avslöts med amerikanska regeringen för upprättande av ett större aluminiumverk på Sunndalsöra i västra Norge. Arbetskraftssituationen var likadan som under föregående efterkrigsår. Kraftverk byggdes som kunde producera 150 000 kW. Skeppsfarten Handelsflottan ökade. Allt som allt höll flottan 5,9 milj. br.t. mot närmare 5,6 milj, föregående år. Om man håller valfångstflottan utanför var handelsflottan den 1 oktober 5 720 000 br.t. Frakterna var mycket goda. Exportvärdet, inberäknat valolja såld direkt från fältet, var omkring 4 100 milj, kronor. Fartyg medräknades icke. Enligt föreliggande uppgifter räknade man med att driftsbalansen gentemot utlandet under 1951 skulle uppvisa ett överskott på c:a 200 milj. kr. mot ett underskott på 848 milj. 1950. 335