Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av redaktör Oddvar Erikstad - Valordningsfrågan - Förhållandet till utlandet - Löne- och prisutvecklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valordning sfrågan
I de politiska partiernas gemensamma program, som tillkom före krigets slut,
hade även arbetarpartiet förpliktat sig att så snart som möjligt ge landet en
rättvis valordning. Arbetet härför ledde dock än så länge inte till annat resultat än alt
arbetarpartiet med hjälp av den berömde odelstingspresidenten Oksviks
”dubbelröst” sörjde för att den dåliga valordning man hade blev ännu sämre. Följden
härav blev att arbetarpartiet med mindre än hälften av rösterna fick 85 av 150
mandat under senaste stortingsvalet. Utspelet härvidlag låg nu hos arbetarpartiet.
Det förljöds att partiet hade ett förslag till ny valordning färdigt, men ingen
visste ännu vad det gick ut på. Man hade emellertid skäl att tro, att en
väsentlig bestämmelse däri var att den s. k. bondeparagrafen i grundloven, som
tillförsäkrade landsbygdsdistrikten 100 av de 150 representanterna, skulle utgå. Det
var omöjligt att säga hur de andra partierna skulle ställa sig härtill. Frågan
berodde väl i realiteten på vad arbetarpartiet kunde bjuda utöver förslaget om att
utplåna bondeparagrafen. Ett dylikt initiativ i och för sig vore nämligen ingen
lösning.
Förhållandet till utlandet
Krigstillståndet med Tyskland upphävdes 13 juli. Den 8 september
undertecknade Norge fredstraktaten med Japan. Norge ställde ett transportfartyg och ett
fältsjukhus till förfogande för FN-aktionen i Korea och beviljade penningmedel till
återuppbyggnadsprogrammet i Korea. Frågan om norska trupper diskuterades
men hade vid årsskiftet föga aktualitet.
En av årets stora händelser var domen vid mellanfolkliga domstolen i Haag i
fiskerigränstvisten mellan Norge och Storbritannien. Domen var ett helt och fullt
erkännande av de norska synpunkterna och en ovillkorlig seger för Norge. Den
föll 18 december och gav Norge rätt i påståendet att den fiskegräns, som
fastställts i K. resolutionen av 1935, inte strider mot folkrätten. Den politiker som
under ett långt liv givit största bidraget till denna lyckliga lösning var högerns
ordförande, odelstingspresident C. J. Hambro, som blev föremål för starka
hyllningar för sin insats.
Löne- och prisutvecklingen
Från regeringshåll försökte man ständigt förneka att det fanns allvarliga
in-flationstecken i Norge. Emellertid var det ett faktum att prisstegringen i Norge
under det senaste året varit mycket betydande. Från 16 oktober gavs ett generellt
lönetillägg på 2% öre per timme för yngre arbetare. Jordbruket följde efter med
en allmän prishöjning, och åter uppstod en betydande höjning av
matvarupriserna. Det hävdades bestämt av regeringen att prisnivån i Norge helt och hållet
berodde av’ den internationella prisnivån. Från oppositionshåll underströks
emellertid starkt att man inte fick bortse från tendenserna till en ”hemma”-inflation.
På arbetsmarknaden förekom få arbetsnedläggelser. En allvarlig episod var
emellertid den s. k. Askimkonflikten, som gällde en speciell yrkesgrupps
arbetsledare. Orsaken till konflikten var ett försök från LO:s sida att ”erövra”
arbetsledare —• ett nytt förbund etablerades också. Den föregående praxis, som tillät
arbetsgivaren att sluta avtal med arbetsledare om att dessa icke skulle stå kvar
i samma fackförening som sina underordnade, upphävdes genom en lag — den
s. k. lex Askim.
En partipolitiskt oavhängig tjänstemannaorganisation bildades —
Tjänstemännens Centralorganisation — efter mönster av den svenska TCO. Organisationen
fick en god start.
331
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
