Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt. Av redaktör E. W. Lundgren - Riksdagspreludierna - Utrikesdebatt, provisorisk valordning, hinder för folkomröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sambeskattningens verkningar måtte mildras, att förvärvsarbetande kvinnor i
vissa fall skulle få fördelaktigare förvärvsavdrag än för närvarande och att
förmögenhetsskatten skulle vara avdragsgill vid taxeringen till statlig inkomstskatt.
Högern yrkade även i partimotioner utredning för att stärka rättssäkerheten och
den medborgerliga friheten, en plan för begränsning av statsförvaltningens
arbetsuppgifter, åtgärder för övergång till en fri ekonomi, ändring i folkpensionslagen,
så att den icke inkomstprövade pensionen efter försäkringstekniska grunder kunde
betalas ut vid lägre eller högre ålder än 67 år, möjlighet för fri konkurrens på
lika villkor mellan olika former för bostadsbyggandet samt ökade väginvesteringar.
Folkpartiet föreslog i partimotion skattelättnader med ledning av
skatte-utredningens förslag. Två av folkomröstningskommitténs ledamöter herrar
Bergvall (fp) och Håstad (h) motionerade om omedelbar utbyggnad av referendum.
Kommitténs förslag i detta syfte hade då ännu icke lämnats men publicerades i
slutet av mars. Någon tid därefter meddelade justitieminister Zetterberg, att
regeringen icke f. n. diskuterade frågan, enär den icke ansågs vara aktuell.
Utrikesdebatt, provisorisk valordning, hinder för folkomröstning
Riksdagen hade den 27 februari en utrikesdebatt, som enligt den av regeringen
i förväg bestämda ramen gällde de svenska insatserna vid FN:s generalförsamling
i Paris. En redogörelse för dessa hade i förväg tillställts riksdagsledamöterna. En
kommentar till redogörelsen lämnades vid debattens början av statsministern i
första och utrikesministern i andra kammaren. Herr Sandler (s) betecknade det
internationella läget såsom skärpt. Herr Hjalmarson (h) tog upp frågan om
Bornholm. ”Vore det icke”, sade han, ”naturligt, om den svenska regeringen tog
kontakt med den danska för att se, om någonting kunde göras för att tillgodose
svenska intressen, då Danmark bygger upp försvaret av Bornholm. I en
motståndares hand är Bornholm ett osänkbart hangarfartyg, nödvändigt för ett anfall
mot de södra delarna av vårt land”, yttrade herr Hjalmarson.
Ett nordiskt utrikesministermöte i Köpenhamn i mars beslöt, att ett förslag om
upprättande av ett nordiskt råd skulle föreläggas de nordiska parlamenten.
Riksdagen antog senare förslaget, att Sverige skulle ansluta sig till detta nordiska råd.
När vid vårsessionens slut andra kammaren behandlade frågan om
rekommendationer från Europarådet, uttalade utrikesminister Undén, att om de övriga
medlemmarna i Europarådet godtog det brittiska förslaget att göra rådet till en
moderorganisation för den till Atlantpakten nära anknutna europeiska
försvars-unionen, finge Sverige vara berett att försöka finna andra former för samarbetet
med dessa stater. Herrar Hjalmarson och Ohlin fann denna avvaktande hållning
vara riktig.
I konselj den 28 mars beslutades proposition om nya bestämmelser för
andra-kammarvalen. Huvudsyftet angavs vara att skapa större proportionell rättvisa
mellan partierna, så att behovet av kartellbildning om möjligt föll bort. Regeringen
accepterade visserligen den av folkomröstnings- och valsättsutredningen
föreslagna uddatalsmetoden, enligt vilken partiernas röstsiffror vid mandatfördelningen
divideras med 1, 3, 5, 7 etc., allt efter antalet erhållna mandat. Men i stället
för den av kommittén förordade 60-procentsspärren, innebärande att ett parti
för att komma i åtanke vid fördelningen måste ha ett röstetal, som var lägst 60
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
