Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktigare kommittéer och utredningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utredning om åldringsvården. Ordf,
riksdagsman Th. Andersson i Ronneby. 28/5.
Kustlinjetrafiken i Bohusläns skärgård.
Utredningsman kanslichef E. C. F.
Car-delius. 30/5.
Långlinjetrafik och
turistlinjetra-fik med buss. Utredningsman
överdirektör H. Winberg. 30/6.
Den prisreglerande verksamhetens
fortsatta bedrivande. — Ordf, revisionssekr.
H. K. A. Nordfelt. 26/11.
Detaljhandeln med tobaksvaror. —
Utredningsman revisionssekr. K. E. Alexandersson.
17/10.
Kontrollen av guld-, silver- och
platinaarbeten. — Utredningsman revisionssekr.
H. M. Digman. 17/10.
Utredning om företagsbeskattning.
Ordf, riksdagsman E. Sjödahl. 27/5.
Utredning om den indirekta
beskattningen. Ordf, riksdagsman S. H.
Henriksson. 27/5.
Allmän översyn av
tulltaxeförordnin-g e n och tulltaxan. Ordf,
kabinettssekreterare A. S. Lundberg. 9/5.
Utredning om ett internationellt
meteorologiskt forskningsinstitut i
Stockholm under medverkan av Unesco. Ordf. f.
landshövding R. Sandler. 3/2.
Inrättande av praktiska gymnasier.
Utredningsman lektor S. Arvidson. 30/6.
Slutförande av 1946 års skolkommissions
utredning om yrkesutbildningen. Ordf,
riksdagsman E. E. Näsström. 30/6.
Vården och gallringen av kommunernas
a r k i v a 1 i e r. Ordf, landsarkivarie G. R.
Swedlund. 6/6.
Omprövning av grunderna för vissa
statsbidrag inom folkskoleväsendet.
Ordf, överdirektör C. W. Curtman. 7/3.
Skydd för Smålands Tabergs
naturvärden. Utredningsmän f. generaldirektör
S. ödeen och hovrättsrådet S. Strömberg.
23/5.
Översyn av jordbrukskalkylen m. m.
Ordf, generaldirektör O. Söderström. 30/5.
Handelshögskolans i Göteborg
framtida ställning i ekonomiskt och
organisatoriskt hänseende. Ordf. f. landshövding
C. Jonsson. 29/5.
Översyn av Dramatiska teaterns
lokalförhållanden. Utredningsman f.
generaldirektör S. Ödeen. 8/3.
Avgiftslättnader för det mindre tonnaget
m. m. Ordf, hovrättsrådet Y. Samuelsson. 13/6.
Utformningen av statliga stödåtgärder
för att stimulera avsättning, produktion och
sysselsättning inom näringslivet. — Ordf,
generaldirektör N. A. E. Malmfors. 19/12.
De statsanställdas sjukvårdsförmåner
och verksläkarinstitutionen. •— Utredningsman
generaldirektör B. A. Nevrell. 20/8.
Översyn av bestämmelserna om
hyressätt-ningen för tjänstebostäder. —
Utredningsman byråchef J. T. A. Bromée. 20/8.
VIKTIGARE KOMMITTÉUTLÅTANDEN
UNDER ÅRET
Folkomröstnings- och
valsättsut-redn ingens majoritet avvisade i sitt
betänkande om folkomröstningen i statliga
angelägenheter tanken på beslutande
folkomröstning oberoende av statsmakterna men var
villig medge sådan i grundlagsfrågor i
efterhand, d. v. s. sedan en riksdag godkänt
förslag om grundlagsändring som vilande.
Dessutom föreslog majoriteten vidgade
möjligheter till rådgivande folkomröstning. De tre
borgerliga riksdagsmännen i utredningen
yrkade i reservation fakultativt beslutande
referendum även i lag- och anslagsfrågor. Sådan
folkomröstning skulle enligt två av
reservanterna hrr Håstad (h) och Bergvall (fp) kunna
påkallas av riksdagsminoritet av 40 från första
och 60 från andra kammaren, medan hr
Wahlund (bf) ville sätta antalet till 50 resp.
77. För beslutande folkomröstning som
alternativ i grundlagsfrågor förutsatte majoriteten
att statsmakterna skulle vara ense om
förfarandet, medan rådgivande folkomröstning
skulle kunna fordras av en riksdagsminoritet
av 1/3 från vardera kammaren. Även här
förordade hrr Håstad och Bergvall ett antal
av 40 resp. 60 kammarledamöter. 29/3.
I ett senare betänkande föreslog kommitténs
majoritet rådgivande men ej beslutande
folkomröstning i vissa kommunala frågor.
Även här reserverade sig hrr Bergvall och
Håstad och föreslog, att såväl beslutande som
rådgivande folkomröstning skulle kunna
begäras av minst fjärdedelen av antalet
ledamöter i vederbörande kommunala
representation. 16/12.
Zonexpropriationsutredningen
föreslog kraftigt vidgade möjligheter för städerna
att för trafikreglering eller bebyggelsesanering
expropriera hela tättbebyggda områden. Sådan
expropriation skulle kunna beviljas, då fråga
om stadsplaneändring väckts, d. v. s. innan
förväntningar om markvärdestegring hunnit
slå igenom i priserna. 23/9.
Tomträtt på obestämd tid i stället
för på minst 26 och högst 100 år förordades
av lagberedningen i ett förslag till ny
tomträtts-lagstiftning. De nya bestämmelserna, som i
princip ej skulle gälla för tidigare tomträtter,
föreslogs träda i kraft 1 januari 1954. Enligt
förslaget skulle tomträttshavaren aldrig kunna
säga upp tomträtt men däremot markägaren
efter en första period av 60 år och därefter
vart 40:e år. Markägaren skulle då vara
skyldig inlösa byggnader m. m. till deras värde
vid tiden för tomträttens upphörande.
Äv-gälden skulle vidare kunna regleras med
hänsyn till ändringar i markens värde. 2/10.
En särskild lag som möjliggör
värnpliktigas användning utanför rikets
gränser för uppgift av internationell
natur, som Sverige kan komma att åta sig,
föreslogs av landshövding A. Vougt i dennes
utredning om en svensk militär styrka till
FN:s förfogande. Han avstyrkte dock att
Sverige nu skulle sätta upp militär trupp för
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
