Utredning om åldringsvården. Ordf, riksdagsman Th. Andersson i Ronneby. 28/5. Kustlinjetrafiken i Bohusläns skärgård. Utredningsman kanslichef E. C. F. Car-delius. 30/5. Långlinjetrafik och turistlinjetra-fik med buss. Utredningsman överdirektör H. Winberg. 30/6. Den prisreglerande verksamhetens fortsatta bedrivande. — Ordf, revisionssekr. H. K. A. Nordfelt. 26/11. Detaljhandeln med tobaksvaror. — Utredningsman revisionssekr. K. E. Alexandersson. 17/10. Kontrollen av guld-, silver- och platinaarbeten. — Utredningsman revisionssekr. H. M. Digman. 17/10. Utredning om företagsbeskattning. Ordf, riksdagsman E. Sjödahl. 27/5. Utredning om den indirekta beskattningen. Ordf, riksdagsman S. H. Henriksson. 27/5. Allmän översyn av tulltaxeförordnin-g e n och tulltaxan. Ordf, kabinettssekreterare A. S. Lundberg. 9/5. Utredning om ett internationellt meteorologiskt forskningsinstitut i Stockholm under medverkan av Unesco. Ordf. f. landshövding R. Sandler. 3/2. Inrättande av praktiska gymnasier. Utredningsman lektor S. Arvidson. 30/6. Slutförande av 1946 års skolkommissions utredning om yrkesutbildningen. Ordf, riksdagsman E. E. Näsström. 30/6. Vården och gallringen av kommunernas a r k i v a 1 i e r. Ordf, landsarkivarie G. R. Swedlund. 6/6. Omprövning av grunderna för vissa statsbidrag inom folkskoleväsendet. Ordf, överdirektör C. W. Curtman. 7/3. Skydd för Smålands Tabergs naturvärden. Utredningsmän f. generaldirektör S. ödeen och hovrättsrådet S. Strömberg. 23/5. Översyn av jordbrukskalkylen m. m. Ordf, generaldirektör O. Söderström. 30/5. Handelshögskolans i Göteborg framtida ställning i ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. Ordf. f. landshövding C. Jonsson. 29/5. Översyn av Dramatiska teaterns lokalförhållanden. Utredningsman f. generaldirektör S. Ödeen. 8/3. Avgiftslättnader för det mindre tonnaget m. m. Ordf, hovrättsrådet Y. Samuelsson. 13/6. Utformningen av statliga stödåtgärder för att stimulera avsättning, produktion och sysselsättning inom näringslivet. — Ordf, generaldirektör N. A. E. Malmfors. 19/12. De statsanställdas sjukvårdsförmåner och verksläkarinstitutionen. •— Utredningsman generaldirektör B. A. Nevrell. 20/8. Översyn av bestämmelserna om hyressätt-ningen för tjänstebostäder. — Utredningsman byråchef J. T. A. Bromée. 20/8. VIKTIGARE KOMMITTÉUTLÅTANDEN UNDER ÅRET Folkomröstnings- och valsättsut-redn ingens majoritet avvisade i sitt betänkande om folkomröstningen i statliga angelägenheter tanken på beslutande folkomröstning oberoende av statsmakterna men var villig medge sådan i grundlagsfrågor i efterhand, d. v. s. sedan en riksdag godkänt förslag om grundlagsändring som vilande. Dessutom föreslog majoriteten vidgade möjligheter till rådgivande folkomröstning. De tre borgerliga riksdagsmännen i utredningen yrkade i reservation fakultativt beslutande referendum även i lag- och anslagsfrågor. Sådan folkomröstning skulle enligt två av reservanterna hrr Håstad (h) och Bergvall (fp) kunna påkallas av riksdagsminoritet av 40 från första och 60 från andra kammaren, medan hr Wahlund (bf) ville sätta antalet till 50 resp. 77. För beslutande folkomröstning som alternativ i grundlagsfrågor förutsatte majoriteten att statsmakterna skulle vara ense om förfarandet, medan rådgivande folkomröstning skulle kunna fordras av en riksdagsminoritet av 1/3 från vardera kammaren. Även här förordade hrr Håstad och Bergvall ett antal av 40 resp. 60 kammarledamöter. 29/3. I ett senare betänkande föreslog kommitténs majoritet rådgivande men ej beslutande folkomröstning i vissa kommunala frågor. Även här reserverade sig hrr Bergvall och Håstad och föreslog, att såväl beslutande som rådgivande folkomröstning skulle kunna begäras av minst fjärdedelen av antalet ledamöter i vederbörande kommunala representation. 16/12. Zonexpropriationsutredningen föreslog kraftigt vidgade möjligheter för städerna att för trafikreglering eller bebyggelsesanering expropriera hela tättbebyggda områden. Sådan expropriation skulle kunna beviljas, då fråga om stadsplaneändring väckts, d. v. s. innan förväntningar om markvärdestegring hunnit slå igenom i priserna. 23/9. Tomträtt på obestämd tid i stället för på minst 26 och högst 100 år förordades av lagberedningen i ett förslag till ny tomträtts-lagstiftning. De nya bestämmelserna, som i princip ej skulle gälla för tidigare tomträtter, föreslogs träda i kraft 1 januari 1954. Enligt förslaget skulle tomträttshavaren aldrig kunna säga upp tomträtt men däremot markägaren efter en första period av 60 år och därefter vart 40:e år. Markägaren skulle då vara skyldig inlösa byggnader m. m. till deras värde vid tiden för tomträttens upphörande. Äv-gälden skulle vidare kunna regleras med hänsyn till ändringar i markens värde. 2/10. En särskild lag som möjliggör värnpliktigas användning utanför rikets gränser för uppgift av internationell natur, som Sverige kan komma att åta sig, föreslogs av landshövding A. Vougt i dennes utredning om en svensk militär styrka till FN:s förfogande. Han avstyrkte dock att Sverige nu skulle sätta upp militär trupp för 84