att delta i en kollektiv aktion enligt Acheson-planen, till vilken Sverige dock borde ge sin anslutning av moraliska och psykologiska skäl. Tjänstgöring utomlands skulle kunna åläggas värnpliktig endast efter riksdagsbeslut, och Sverige kunde ej tänkas delta i åtgärder, som kunde medföra att landet dras in i ett världskrig. Enligt förslag av arméstaben skulle förband för tjänstgöring utomlands bestå av en brigad om tre cykelbataljoner. 2/3. En försvarets personaltjänstbyrå med 39 befattningshavare jämte ett särskilt råd och ett försvarets psykologiska institut med 23 befattningshavare jämte ett psykologiskt råd föreslogs av försvarets personal-behandlingsutredning. Årskostnaderna beräknades för den förra till 635 000 kr. mot 645 500 kr. för de organ den skulle ersätta och för det senare till 422 000 kr. mot resp. 272 000 kr. 26/11. 1951 års bostadsutredning föreslog att staten skulle säga upp till amortering de tilläggslån som utgått till bostadshus åren 1942 -—1951, på vilka varken ränta eller amortering erlagts. I fortsättningen skulle dessa lån ersättas med ett årligt bidrag av 3,60 kr. per kvm samtidigt med att amorteringskraven på de statliga tertiärlånen sänktes. Härigenom skulle generellt kunna subventioneras bort omkring 30 procent av de aktuella byggnads-kostnaderna. Hyreshöjningen i bostadshus byggda 1942—1951 beräknades vid bifall till förslaget bli omkring 4 procent. De årliga bidragen framgent motsvarade en hyressänk-ning av 4,50 kr. per kvm, lika över hela landet. I en reservation yrkade bankdirektör Lars-Erik Thunholm och riksdagsman Leif Cassel (h) att produktionssubventionerna skulle avvecklas i två etapper och i första hand reduceras från av kommittémajoriteten föreslagna 3,60 till 2 kr. per kvm. Enligt majoritetens förslag skulle om 15 år statens kost nader för hyressubventioner ha stigit till över 400 miljoner per år oberäknat en del specialsubventioner. 15/12. En höjning av daghjälpen, ersättningen till icke familjeförsörjare inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen, från 8 till högst 20 kr. och därutöver höjda familjetillägg föreslogs från 1 juli 1953 av den 1951 tillsatta utredningen. Statsbidragskostnaderna beräknades stiga från 14,7 till 27,3 miljoner per år. En mer effektiv allmän sjukförsäkring än enligt 1946 års lag, som ännu ej trätt i kraft, föreslogs av socialförsäkringsutredningen i samband med samordning med yrkesskadeförsäkringen. Under en samordningstid av 90 dagar skulle ersättning även vid yrkesskador (olycksfall) utges av de allmänna sjukkassorna. Sjukförsäkringen skulle vara dels obligatorisk för hela befolkningen, dels frivillig. Årskostnaderna för den obligatoriska försäkringen beräknades till 697 miljoner, varav 311 miljoner avgifter, 180 miljoner arbetsgivarbidrag och 206 miljoner statsbidrag. 19/11. 1949 års uppbördssakkunniga föreslog bl. a. skärpt straff för arbetsgivare som försummar redovisa uppburen preliminär skatt upp till fängelse i sex månader. Vidare föreslogs uttagning av preliminär skatt även för kortare anställning än en vecka och för bisysslor samt samma förmånsrätt för staten i fråga om oredovisad preliminärskatt som för vanlig skattefordran i arbetsgivares konkurs. I sekretesskyddet för uppgift om taxering föreslogs av sakkunnigmajoriteten ingen ändring. Tre reservanter yrkade här att såväl debiteringslängder som uppbördskort borde vara hemliga. En rationalisering av den statliga fastighetsförvaltningen föreslogs av 1947 års byggnadsstyrelseutredning. De statliga fastighetsbestånd som ej förvaltas av myndigheter eller institutioner med tillgång till bygg- Den avgångne universitetskanslern utrikesminister Östen Undén uppvaktades den 21 januari i sitt tjänsterum på UD av en delegation universitets- och högskolerektorer, vilka som tack för hans kanslersgärning under 14 år överlämnade en på latin avfattad adress. 85